I byns Ica-butik hittade jag en stor, härlig lokalt uppfödd Raskarums-kyckling. Perfekt för att göra en variant på ”gråtande kyckling”. Det är ett perfekt grundrecept att variera och med tanke på att bacon gör allt godare så var det bara att skrida till verket. Resultatet en smakrik, saftig kyckling med krispigt skinn och smaskiga brynta krutonger, svamp och potatis.

Koka 1 kg små fina, klyftade potatisar i fem minuter tillsammans med en hel citron. Skär stora kuber från tjocka skivor dagsgammalt surdegsbröd. Bryn 300-400 g små hela champinjoner i torr panna tills  de börjar tappa vätska. Klicka i smör och stek tills de får fin färg. Släng sist i ett halvt paket bacon som du strimlat och bryn tills det tar lite färg. Stek brödbitarna lätt  i samma stekpanna. Skär en stor gul lök grovt och skär 3 vitlöksklyftor på längden. Lägg allt i en ugnsfast form och salta och peppra.

Tryck in 2 vitlöksklyftor som du skivat tunt samt andra halvan av baconpaketet under skinnet på en kyckling på cirka 1200-1400 g. Salta och peppra invändigt, lägg in lite av baconet och vitlöken och tryck in den kokta citronen som du stuckit stuckit hål på med en kniv. Smält 50-75 g smör, pensla kycklingen väl och salta och peppra. Resterande smör blandar du med grönsaker och brödet.

Sätt in formen med rotfrukterna längst ned i ugnen på 200° och lägg fågeln på ett galler ovanför formen med bröstsida upp och vingarna instoppade under så att de inte bränns vid. Fettet och och kryddorna droppar nu ned i formen. Tillagningen tar cirka 90 minuter, men med jämna mellanrum vänder du runt rotfrukterna och brödet så det kommer i kontakt med fettet och får en fin yta. När kycklingen är klar (kolla med en sticka så att köttsaften som rinner ut är klar och inte rosa) tar du ut den, höjer temperaturen till 225-250° för mer färg på rotsakerna, styckar fågeln när den svalnat något. Lägg tillbaka de styckade delarna i formen med det andra, ös över lite av spadet och värm på i 5 minuter. Vispa ihop en kall sås av matlagningsyoghurt, massor av dijonsenap, lite salt samt lite citronsaft från den varma citronen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter besöket på Port Philip Estate så begav vi oss till Ocean Eight. Det handlar inte om någon prequel till Ocean Eleven utan en liten ambitiös kvalitetsproducent i det inre av Mornington Peninsula. Ett pittoreskt vineri inbäddat i en övernaturligt vacker trädgård och rader av vin. Här fick vi pröva deras två stilar av chardonnay, en rikare och fruktigare stil samt deras friska och syradominerade eleganta som lämpligt nog kallas ”The Verve”.

Den underbara omgivningen och de eleganta vinerna till trots så var det inte höjdpunkten på besöket. Ocean Eight är nämligen platsen för den årliga pizzabakningstävlingen på The James Busby Tours. Varje år får deltagarna innan resan skicka en lista på toppings till sin egenhändigt komponerade pizza som sedan ska färdigställas och bakas av i en vedeldad ugn. En mycket prestigefylld tävling då deltagarna alla är högt smakutbildade och de flesta med avancerad restaurangbakgrund.

Min pizza var tänkt att passa till en frisk chardonnay och var därför baserade på syrliga och lätta och lite krämiga ingredienser samt toppad med citronskivor. Efter en fantastiskt rolig tävling och med massor av spännande pizzor att smaka så stod det klart efter juryns bedömning att ”The Verve Pizza” vunnit och att jag var korad ”2014 Ocean Eight Pizza Champion”. Oerhört stolt och mallig över att bland annat slagit en gammal sommeliervärldsmästare (vars självförtroende nu är svårt stukat).

Pizzan är en värdig vinnare, härligt frisk och smakar mycket bra till en australiensisk chardonnay i den nya skolan (en stil jag kommer tillbaka till i en särskild bloggpost). Här kommer receptet. Edit: The Verve Chardonnay finns nu att beställa.

Använd din favoritpizzadeg. Det viktiga är att pizzan blir tunn och krispig. I lite olivolja fräser du tunt skivad vitlök tills den mjuknar. Släng ner ett par nävar färsk babyspenat och låt mjukna av värmen och blanda i lite mascarpone eller cream cheese så det blir krämigt. Gnid in den utkavlade degen med lite olivolja. Sprid ut spenaten och ovanpå några skivor prosciutto eller parmaskinka. Bryt chevré (getost) i mindre bitar över pizzan. Toppa med mycket tunt skivad citron (försök hitta en med tunt skal)och riv till sist över lite parmesan. Grädda i het ugn tills citronen får lite färg.

Här är en riktigt bra och snygg vinkarta över Australien.

Bruna bönor med stekt rimmat fläsk är en riktig favorit. Äter det ofta och gärna. Men jag måste skamset erkänna att jag aldrig lagat bruna bönor själv (rodnar faktiskt lite). Äter jag det hemma så har det blivit den färdiglagade varianten i plasttub. Inget ont om dem även om de blir lite väl mosiga och drar åt det sötare hållet.

Eftersom ärtsoppan blev så fantastiskt lyckad i Crock-Poten så tänkte jag att det måste väl funka lika bra med bruna bönor. Det gjorde det. Otroligt goda bönor som inte behövde blötläggas, fin konsistens och dessutom så får man ju bestämma sötma/syra själv. Jag har den stora varianten av slökokare så har man en mindre så är det bara att halvera receptet.

Häll 2 paket torra, svenska bruna bönor (landsbygdsstöd till Öland), slå på 2,5 liter vatten och 2 tsk salt i slökokaren. Sätt på låg temperatur och tiden på 10 timmar. Gå och lägg dig. Nästa dag smaksätter du bönorna. Börja med 1 dl sirap och knappt 0,5 dl 12%-ättika. Öka på efter smak tills du hittar din perfekta smakbalans. Justera också sältan. Är det för löst så reder du av med några teskedar potatismjöl utrört i vatten.

När jag besökte Sydafrika blev jag verkligen förtjust i den enkla men smakrika gratängrätten bobotie. Har haft ett standardrecept sedan dess och även gjord en variant med potatismos. Nu ville jag uppgradera lite och fick till en riktigt stunsig rätt med fin syra, fruktighet, lite sötma och en diskret skalbeska som tillsammans balanserade kryddigheten. Snyggt blev det också.

Blöt upp 4 msk ströbröd i 1 dl mjölk. Finhacka 2 vitlöksklyftor, riv 1 gul lök och ett grönt äpple (granny smith) på den grova sidan av rivjärnet och hacka 10 torkade aprikoser. Fräs lök och vitlök i smör på medelhög värme tillsammans med 2 msk curry i någr minuter. Vänd ned 600 g bland- eller lammfärs och fräs till tills den är torr och genomstekt. Stäng av värmen och blanda ner äpple, aprikos och ströbrödgeggan samt 0,5 dl hyvlad mandel, 1 dl mangochutney (het eller mild efter smak), 1 tsk torkade korianderblad, 1 msk kanel, 1 tsk harissa (eller annan chilipasta) 1 tsk salt, 1 msk citronsaft och 1 msk vinäger. Rör om ordentligt. Smöra en pajform. Skiva en apelsin och en stor citron tunt. Läg tre skivor av vardera plus några lagerblad i bottnen på formen och ställ övriga skivor runt om kanten på formen. Sleva i färsblandningen. Vispa ihop 2 ägg med 2 dl mjölk och en nypa salt och häll över äggstanningen, dekorera med 3 lagerblad och lite mer mandel som du trycker ned lätt i stanningen. Grädda i cirka 30 minuter på 160°. Servera med mangochutney och ris kokat med några kryddnejlikor och gurkmeja.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Nu är jag på bana igen med nya recept och nya tag med Carl Butler-projektet. Först ut är Butlers egen potatissallad. Jag kanske tänker ”sommar” med denna typ av potatissallad men Carl kallar den en ”vintersallad”. Med nypotatis blir den säkert ännu bättre.

400-500 g oskalad potatis
1 rödlök
2 stjälkar blekselleri
1 liten knippa persilja
1 msk vinäger
3 msk olivolja
salt
svartpeppar från kvarn

Koka potatisen (välj en fast sort) med skalen på tills de är precis klara. Under tiden skär du selleri och rödlök fint och hackar persiljan. Blanda vinägern med salt och peppar och därefter blandar du i olivoljan. Häll vattnet av potatisen när den är klar och låt svalna så att du kan hantera potatisarna. Skala, skär i skivor och blanda väl men försiktigt med de övriga ingredienserna. Låt svalna och ställ sedan kallt tills serveringen.

Hel ok potatissallad med fin brytning och liten krispighet från sellerin. Anrättningen skrek dock efter dijonsenap i dressingen.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Å Falukorv du ringaktade! Namnskyddad av EU som garanterad traditionell specialitet, stapelvara i vardagsköket, älskad, hatad och misshandlad. Tänk om vi kunde lyfta upp denna äktsvenska korv och ge den lite status. Tänk om de tävlande i Årets Kock möttes av en falukorvsring i naturtarm i sin råvarukorg. Hade det inte varit spännande att se vad som hade hänt då?

Tills dess får ni nöja er med min i all hast hopkomna rätt. Ett utmärkt exempel på att falukorven lånar sig till vilka dumheter som helst.

Snitta en halv falukorvsring djupt på längden. Smeta in skåran med lite harissa eller annan chilipasta. Prega ned så mycket du kan av tunnskivad rödlök, skivad svarta oliver, tomatskivor och fetaost. Allt som blir över lägger du i formen. Pudra över lite kanel och ringla till sist över olivolja. In i ugnen 30 minuter på 200°. Servera med couscous, bovete, ris eller vad som faller dig in.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

När jag var liten så var risotto en blandning av torrt vitt ris, majskorn, gröna ärtor, paprika och kokt skinka. Serverades i skolbespisningen i bland och man kunde även köpa fryst risotto i påsar. På den tiden uttalades rätten ”ris-otto”. Idag är det en rätt som ekvilibristiskt tillagas under ritualer och total koncentration där de nogsamt utvalda riskornen under konstant omrörning matas med vin eller buljong i små portioner tills de släppt sin stärkelse och förvandlats till en lös risgröt. Ett gastronomiskt konststycke smaksatt med karljohansvamp, skaldjur eller annat gott.

Carl Butlers variant ligger någonstans mittemellan dessa ytterligheter. I receptet anges endast ”ris”, vilket 1991 förmodligen tillsammans med ”grötris” var det totala utbudet i varusegmentet i de flesta livsmedelsbutiker. Jag valde trots det att köpa ”risottoris” istället för ”matris”. Det var kanske ett misstag.

4 dl ris
300-400 g champinjoner
1 pkt saffran
1 gul lök
1 liter höns- eller grönskasbuljong
3 msk riven ost
1 citron
smör
salt
svartpeppar från kvarn

Finhacka löken och skär svampen grovt. Fräs löken i ett par matskedar smör utan att den tar färg. Lägg i svampen och fräs ytterligare några minuter. Blanda ner riset och rör om ordentligt så att alla riskorn täckts av fett. Strö över 1 tsk salt och slå på buljongen. Låt koka på mycket låg värme under lock i 10 minuter och blanda sedan ner saffran. Låt koka ytterligare 10 minuter, smaksätt med nymald svartpeppar och blanda i osten (jag använde parmesan).

Med ”risottoriset” så tog tillagningen nästan dubbelt lång tid. Med vanligt ris skulle säkert rätten bli lite lättare. Smakmässigt var det dock inte någon sensation och färgen blev ganska trist.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Cassoulet har jag lagat och bloggat om tidigare och även då delvis inspirerad av Carl Butler (receptet återfinns även i ”Carl Butlers Bästa för IKEA). Vanligtvis brukar denna rustika rätt tillagas med confiterade anklår men lokala variationer är vanliga i sydfrankrike och denna liknar kanske mest den från Toulouse. Kabanosserna är en avvikelse från det franska men ger en fin hetta.

3 dl torra vita bönor
1 kg benfri lammbringa eller bog
250 g rimmat fläsk
300-400 g kabanosser eller annan stark korv av samma typ
1 burk hela skalade tomater
2 msk tomatpuré
2 gula lökar
1 tsk timjan
1 tsk rosmarin
2-3 vilöksklyftor
2 lagerblad
1 apelsin
smör
salt
svartpeppar från kvarn

Lägg bönorna i blöt över natten i rejält med vatten. Skär lammet i mindre grytbitar. Skär bort svålen och skär fläsket i centimeterstora strimlor. Hacka lök och vitlök och skär tomaterna grovt och spara spadet. Med potatisskalare skalar du av knappt hälften av skalet från apelsinen. Bryn lammet i  omgångar i smör på ganska hög värme så att det får fin färg runt om. Lägg köttet åt sidan, vispa ut pannan med lite vatten och häll över köttet (det sista är mitt tillägg). I en ugnsfast gryta bryner du fläsket så att det får lite färg och vänder sedan ned lök och vitlök och fräser någon minut. Slå på tomater med spad, tomatpuré, kryddor och apelsinskal. Lägg ner lammköttet, täck med de avsköljda bönorna och häll på så mycket vatten att det precis täcker. Låt koka upp, på med locket och in i ugnen på 200° i 90 minuter (du kan också sjuda på spisen på svag värme under lock). Lägg därefter ned korvarna som du delat i grova bitar och låt gå ytterligare 15 minuter. Servera med ett lantbröd.

Oj så gott! Bra studs i kryddorna tack vare kabanossen. Liten arbetsinsats med bra resultat och inte så tung, fet och mäktig som en traditionell cassoulet kan bli. Laga en stor sats för denna rätt blir bara godare när den värms upp.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

I somras åt jag och Kära Hustrun en kycklingrätt i Beaune som var mycket god men med så mycket dijonsenap att det rensade bihålorna och håret i nacken stod rakt ut. Jag blev också häromdagen förvarnad av en läsare att just denna rätt skulle vara en höjdare. Att dessutom butlerrecept med få ingredienser brukar vara vinnare gjorde att förväntningarna var höga. Infriades förväntningarna? Se längst ned i den sedvanliga utvärderingen.

1 färsk kyckling
dijonsenap (cirka 3-4 msk)
2,5 dl crème fraiche
smör
salt
svartpeppar från kvarn

Klyv kycklingen, lägg halvorna i en smörad form, bred senapen över dem med en smörkniv och kör sedan in dem i ugnen på 200° i 15 minuter. Under tiden kokar du ihop crème fraichen något som du sedan klickar ett par skedar av över kycklingen innan du låter den fortsätta i ugnen ytterligare 25 minuter. Ta ut kycklingen och håll den varm. Vispa ur all formen med resten av crème fraichen och koka upp i en kastrull och smaka av med salt och peppar. Servera med ris.

Mycket god rätt som i all sin enkelhet levde upp till förväntningarna, särskilt smaskigt blev det senapskrispiga skinnet. Dock krävdes små justeringar; för det första så bör crème fraichen spädas med lite mjölk eller grädde för att fördela sig fint över kycklingen och för det andra så behövs extra senap i såsen när den vispas ihop. Jag bättrade ävenpå såsen med en skvätt vatten och lite kycklingfond från flaska. Nästa gång dubblerar jag även mängden crème fraiche  då det blev väldigt snålt med sås.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Finns det något som doftar mer av sent 1980-tal än kall avokadosoppa? Det skulle väl i så fall vara axelvaddar med eget postnummer, permanent utan gränser och yuppienallar i tegelstensformat. Att ”Fortsättningen” gavs ut 1991 visar sig inte bara i detta recept utan även i en drös rätter med scampi (har ett litet problem där) samt ett där de båda ingredienserna möts.

3 mogna avokado
1 stor grön paprika
4 mogna tomater
1 gul lök
1 vilöksklyfta
salt
svartpeppar från kvarn

Vitlökskräm

2 dl crème fraiche
5-6 vitlöksklyftor
salt

Snitta kryss i tomaterna, skålla dem i sjudande vatten och skala dem. Klyv dem och gröp ur kärnorna. Skär tomaterna, parikan, löken, vitlöken samt den skalade och urkärnade avokadon i bitar. Mixa allt i matberedare eller med mixerstav tills slätt. Blanda i buljongen och smaka av med salt, svartpeppar och tabasco. Ställ i kylen så soppan blir riktigt kall till serveringen.

Koka vitlöksklyftorna i 5-6 minuter så att smaken mildras. Pressa ned i crème fraichen, blanda väl och smaka av med salt.

Det här receptet är beräknat till 4 personer. Det betyder att det är en rejäl portion till var och en. Det orkar man inte med. Smaken är lite mjäkig och avokadofet och samtidigt bitter av den gröna paprikan. Det krävdes ganska mycket tabasco och extra salt för att få balans i det hela. Ändå skrek soppan efter syra (vin eller lime) och lite räkor på toppen trots att den stunsiga vitlökskrämen gjorde sitt till att rädda det hela. Den här soppan kan vi förpassa till den skrubb där de fingerlösa spetshandskarna och trätulpanerna dväljes.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.