Tag Arkiv: Recept

Sommarfrisk ”spaghetti à la grecque”

Magiskt sommarväder på Österlen. Idag är det riktigt varmt och luftfuktigheten så hög att det är lite tungt att andas. Då måste maten vara pigg, lätt och frisk. Det här fantastiskt fina pastareceptet med dill och fetaost är klart inspirerat av det grekiska köket. Är det fler länder som använder dill lika mycket som Sverige och Grekland?

Snabbt och lätt! Mängderna höftar du men snåla inte med spenaten, dillen och fetaosten.

Koka spaghetti en minut kortare än rekommenderat. Under tiden hettar du upp olivolja på medelhög värme i en djup stek- eller traktörpanna. Släng i 2 tunt skivade vitlökar och det ljusa på några salladslökar som du skivat. Fräs tills vitlöken börjar bli genomskinlig. I omgångar blandar du ner några rejäla nävar späd bladspenat så att den blir mjuk och krymper ihop. Ta av från värmen och slå på saften och zest från en halv citron och salta och peppra. När pastan är klar slår du av vattnet men sparar några deciliter. Bland ner rejält med smulad fetaost och massor med hackad dill i spenaten och slå på lite av pastavattnet. Värm på och blanda runt tills allt smält samman och blivit krämigt. Vänd ner pastan så den blir helt täckt av såsen. Servera toppad med lite fetaost, mer dill och den gröna delen av salladslöken. Ringla över lite olivolja. Servera genast.

Räkfräs

På lördag håller jag online-provning med sydafrikanska viner presenterar en liten meny på temat. Som huvudrätt var bobotie självskriven, till dessert blev det pannacotta smaksatt med rooibos. Här kommer förrätten.

Klassisk och enkel förrätt är chili- och vitlöksfrästa räkor. Här kompletterad med mald koriander som är en viktigt smaksättare i det sydafrikanska köket. Tillhör du den del av befolkningen som är genetiskt predisponerade att inte gilla koriander så kan du vara lugn. Korianderfrön har en annan karaktär än de gröna bladen. Kära Hustrun har en stark aversion mot färsk koriander men slök denna rätt utan att höja på ögonbrynen. Är du ändå tveksam så kan den bara uteslutas.

Du kan förbered det mesta i god tid för själva tillagningen av räkorna tar några minuter. Enkelt fix och du kan servera räkorna rykande varma på en bit bröd och/eller en liten sallad. Använd vanliga skalade räkor, frysta eller i lag eller frysta skalade king prawns eller liknande efter smak eller tillgång.

Finhacka 2-3 vitlöksklyftor och en röd chilifukt av den mildare sorten. Har du inte färsk chili kan du ta chiliflakes. Blanda hacket i en liten skål med 0,5 tsk salt och 0,5 tsk malda korianderfrön. I en stekpanna hettar du upp ett par matskedar vardera av matolja och smör. Om du använder vanliga små räkor så fräser du först kryddhacket någon minut och slänger sedan ner räkorna och vänder runt dem i en minut. De får inte gå för länge för då blir de sega och tråkiga. Använder upptinade råa stora räkor så låter du dem fräsa ett par minuter innan du strör över hacket. Fräs sedan till räkorna är genomstekta. Avsluta med att pressa över lite citron och hackad persilja.

Till denna förrätt rekommenderas Allesverloren Chenin Blanc som också ingår i lördagens provning.

Pannacotta med rooibos

Inför online-provningen med sydafrikanska viner på lördag sätter jag ihop en liten meny på temat. Som huvudrätt är bobotie självskriven. Här kommer desserten.

Jag utgått från pannacotta som både är tacksam att smaksätta och löjligt lätt att laga. Smaksättningen är rooibos eller rött te som det kallas. Rooibos, som betyder ”röd buske” på afrikaans, växer endast runt bergskedjan Cederberg i Västra Kapprovinsen. Det te jag hade hemma var smaksatt med mango vilket funkade jättebra. Jag toppade pannacottan med apelsin men man kan förstås variera med annan frukt. Perfekt att förbereda dagen innan, men lägg inte på toppingen förrän det är dags att servera.

Koka upp 5 dl vispgrädde med 0,5 dl socker och låt sjuda med 2 påsar rooibos i 5 minuter. Under tiden blöter du upp 2 gelatinblad eller 1 tsk gelatinpulver enligt anvisningarna. Ta av grädden från plattan, ta upp tepåsarna och vispa ner 1 tsk vaniljsocker eller lite vaniljextrakt och gelatinet. Slå upp i fyra portionsformar låt svalna och ställ i kylen minst 3 timmar. Filéa en apelsin och vänd filéerna i lite honung som du värmt försiktigt.

Till denna dessert rekommenderas Neederburg Noble Late Harvest som också ingår i lördagens provning.

Allt tar inte slut…än.

Efter mitt förra inlägg fick jag frågor, kommentarer och mejl som alla undrade om jag skulle sluta blogga. Jag kanske var lite otydlig (nej det var jag väl inte?) men det handlade om att tiden i Blå Huset med kafé och B&B var över och vi var redo att dra vidare.

Bloggen lever vidare i lugnt tempo. Visserligen har det varit väldigt tyst den sista tiden men det skylls helt och hållet på högsäsongen på Österlen. Ingen tid att laga mat eller fördjupa sig i viner som under sommaren helt har fått tjäna som rekreation.

Idag var första dagen på länge som jag ägnade mer än tio minuter åt middagen. Det blev moussaka efter eget recept på auberginer från vårt växthus, den gudomliga tzatzikin och en grekisk sallad. Ljuvligt i ljumma augustikvällen.

Jag återkommer.

Ljummen potatissallad med mayogrette

Bäst på facebook just nu är Jacques Pépin! I små korta filmer presenterar denna 84-årige matlagningslegend små anspråkslösa recept från sitt franska ostajlade kök. Med charmig fransk brytning, värkbrutna händer och enkla instruktioner lagar han sådär oemotståndlig vardagsmat. Missa inte detta.

Till midsommar lät jag mig inspireras av hans ljumma potatissallad med ”mayogrette”. Jag pimpade den med en alldeles fantastisk grön sparris. Bra grundrecept som kan varieras med olika örter och andra grönsaker. ”Mayogretten” med sitt dijonsting kommer hädanefter att ingå i standardrepertoaren.

Vispa ihop 1 msk äppelcidervinäger/vitvinsvinäger med 2 msk dijonsenap, 2 msk majonäs, 2 msk vatten, 0,5 dl olivolja samt en rejäl nypa salt och många drag med pepparkvarnen. Vispa ihop tills slätt. Blanda i örter efter smak; persilja, dill, gräslök, salladslök etc.

Koka potatis mjuk och skär den grovt när den fortfarande är varm. Vänd ner mayogretten. Smaka av med salt och peppar. Servera direkt. Smakar även bra kall nästa dag.

”Comfort food” med utbytbart protein

Det har inte blivit så mycket recept den senaste tiden. Mest har det handlat om fyndviner (detta kan fortfarande beställas) och virtuella provningar. Experimentlustan har väl inte heller varit så stor när det gäller mat. I dessa märkliga tider faller man gärna tillbaka på gamla favoriter och ”comfort food”.

Eftersom det vara extrapris på lövbiff på det lokala snabbköpet så googlade jag fram ett recept på en gryta. Dumenkelt recept som blev otroligt gott. Du gör den klar medan riset kokar. Varierade det redan nästa dag med strimlad kyckling och att lägga till champinjoner. Funkar lika bra med fläskkött eller varför inte haloumi om man vill göra det vegetariskt. Ska testa att vända bitar av hälleflundra i mjöl och steka och lägga i såsen på slutet. Det är en universalgryta som kan varieras efter smak och tillgången på protein.

Sätt på riset. Strimla 400-500 g lövbiff/kyckling/fläsk/haloumi och stek i smör i omgångar tills det får fin färg. Lägg åt sidan. I samma stekpanna steker du 200 g klyftade champinjoner (kan uteslutas) tills de tappat vatten och fått lite färg. Klicka i smör och stek en hackad gul lök med svampen tills den mjuknar. Riv ner 2 vitlöksklyftor mot slutet och fräs en stund. Tillbaka med proteinet i pannan, dra på rejält med svartpeppar och några nypor herbes de provence (kan absolut uteslutas men jag har det på nästan allt numera). Slå på 3 dl grädde, 3 msk dijonsenap (eller mer), 1,5 msk japansk soja (den ljusare sorten). Låt koka ihop några minuter. Klart!

Ett helt annat recept…

Ibland hittar man recept man direkt vill prova att laga. Men så inser man att det inte finns färsk salvia i butiken och att man faktiskt har fint sidfläsk hemma så man kanske kan ersätta prosciutton med det. Sen verkar det onödigt att göra ett mos och att flera steg verkar onödiga. Lite tomater borde kännas fräscht. Så håller man på tills man till slut har ett helt annat recept. Dessutom ett recept som fick Kära Hustruns högsta betyg – ”Det här kan vi väl äta varje dag?”.

Koka 1 kg små fina potatisar hela med skalet på till nätt och jämnt klara. Finstrimla 150 g kallrökt sidfläsk (eller vanligt bacon) stek knaprigt. Salta och peppra 500 g fläskfilé och stek runt om i fläskfettet på hög värme så att den får fin färg. Stäng av värmen och låt köttet ligga kvar på eftervärmen. Slå av vattnet från potatisen och häll dem i en ugnsform. Tryck till dem så de går sönder. Blanda potatiskrosset med sidfläsket, 50 g smält smör, 150 g riven lagrad ost, en liten strimlad purjolök, herbes de provence (eller andra örtkryddor), flingsalt och rejält med svartpeppar. Skär fläskfilén i tjocka skivor, lägg ovanpå potatisblandningen, placera ut halverade körsbärstomater och skjuts in i ugnen 20 minuter på 200°.

Grönaste pastan

Det finns en första gång för allt. Nu har jag begått premiär att köpa och tillaga svartkål. Har aldrig känt mig lockad av denna grönsak som blivit så het under namnet ”kale”. Läs denna intressanta artikel om hur svartkål gick från att vara en anonym buffédekoration till att bli hollywoodcelebriteternas stapelvara. EDIT: Det är förstås grönkål som heter kale på engelska.

Jamie Oliver (en annan celebritet) fick mig på andra tankar med detta recept. Otroligt fräscht, smakrikt och snabblagat på få ingredienser. Tar bara ett par minuter längre tid än pastans koktid. Jag kompletterade rätten med körsbärstomater som fått gona sig en stund i olivolja, vinäger, salt och en rejäl nypa socker.

Koka upp saltat vatten i en stor gryta. Under tiden river du bort den grova stjälken från 200 g svartkål och skalar 3-4 vitlöksklyftor. När vattnet kokar slänger du ner 150 g spaghetti (detta blir 2 portioner) i vattnet och sänker ner svartkål och vitlök i samma vatten i ett durkslag. Efter 5 minuter tar du upp durkslaget, slänger ner kålen och vitlöken i en mixer tillsammans med en rejäl skvätt olivolja, 50 g finriven parmesan, några matskedar ricotta (eller annan färskost), nymalen svartpeppar och en nypa salt. Mixa tills slät och smaka av. Sleva i lite av pastavattnet om såsen blir för tjock. När pastan kokat klart slår du av vattnet (spara lite för att eventuellt späda mer). Blanda samman sås och pastan i grytan. Servera genast toppad med mer ricotta (eller annan färskost).

Carl Butler: Fläskkotletter med grönpepparsås

Ni trodde jag var klar med Carl Butler? Icke så. Senaste receptet i projektet att digitalisera arvet efter Calle levererades förstås i september 2018 men vad spelar det för roll?

Det här receptet kommer från samlingen ”Carl Butlers Receptklubb” och är helt enkelt fläskkotletter med en klassisk Butler-sås mycket lik den klockrena såsen till Biff Butler. Med vispgrädde, dijonsenap och vitt vin kan man inte förlora.

4 personer
4 fläskkotletter

6 tsk grönpeppar
4 tsk dijonsenap
1 dl vitt vin
5 dl vispgrädde
smör
salt
vetemjöl

Klappa kotletterna med salt och vitpeppar och vänd dem i vetemjöl. Stek i smör tills de får fin färg och tills köttsaften börjar tränga ut. Häll dem varma. Häll av stekfettet. Släng i grönpepparn och hetta upp i den torra pannan. Slå på vinet och låt koka med pepparn tills det mesta av vätskan kokat bort. Slå på grädden och klicka i senapen. Koka på hög värme under omrörning tills såsen fått en krämig konsistens. Blir den för tjock och skär sig/spricker så vispar du bara i lite grädde. Klart!

Fläskkotlett var festmat när jag var liten och det här receptet sätter verkligen guldkant på rätten. Lättlagat dessutom. Servera med sallad, kokt potatis och gärna ett glas vitt vin till.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Småländsk Pasta e Fagioli

IMG_5807Blev så sugen på den italienska bön- och pastagrytan Pasta e Fagioli. Kollade upp ett nytt recept där man fräste inkråmet från rå salsiccia tillsammans med grönsakerna. Lät hur smarrigt som helst. La därför bönorna i blöt igår kväll och idag travade jag glatt iväg till byns ica-butik. Ingen salsiccia!? Funderade på att köra lite sidfläsk istället tills jag fick syn på isterbanden. Kunde det funka? Det gick ju bra i brännvinspastan och isterband stroganoff.

Jodå! Riktigt härligt mustig gryta/soppa med lite syrlig och rökig karaktär från isterbanden. Det blir en stor sats som räcker till flera middagar/luncher eller till enkla bjudningen med många gäster. Perfekt till lunchlådan också. Givetvis kan du halvera mängderna.

Lägg 500 g pintobönor/bruna bönor/vita bönor i blöt över natten eller minst 12 timmar. Dra skinnet av 4 isterband och hacka inkråmet. Finhacka 2 stjälkar selleri,  2 moröttertvå gula lökar och tre vitlöksklyftor fint. Fräs isterbandshacket på medelhög värme i rikligt med olivolja. När det tagit lite färg blandar du ner grönsakerna och fräser tills löken börjar mjukna. Klicka i 3-4 msk tomatpuré och fräs någon minut. Häll på 2 dl vitt vin, 2 burkar hela skalade tomater och 1,5 liter vatten. Lägg ner 4 hönsbuljongtärningar och koka upp. Skölj bönorna väl och häll ner dem i grytan. Skala en stor mjölig potatis och skär i bitar och lägg ned i grytan. Sjud under lock tills soppan/grytan tjocknar, åtminstone 2 timmar. Har du en parmesanskalk så slänger du i den också.

Tillsätt vatten om soppan är tjock. Häll i 200 g pasta av en liten sort som små makaroner eller liknande. Smaka av om det behövs mer salt och dra många rejäla tag med pepparkvarnen.
Låt sjuda tills pastan är klar. Servera soppan med ett gott bröd och ringla olivolja på toppen.