Vad äter svensken i veckorna? Det har man givetvis koll på. Ingen överraskande läsning men ganska torftig. Rätterna på listan står för över 70% av alla vardagsmiddagar. Länkarna går till recept av mina versioner av vardagsfavoriterna.

Mest lagat på vardagar 2014:

1. Spagetti med köttfärssås (13,9 %)

2. Kyckling med ris/potatis (13,2 %)

3. Korv stroganoff (9,8 %)

4. Fisk med tillbehör (8,1 %)

5. Nötkött med potatis/ris (5,4 %)

6. Lax med tillbehör (5,1 %)

7. Fläskkött med tillbehör (4,4 %)

8. Köttgryta (4,4 %)

9. Soppa (4,4 %)

10. Köttbullar med potatis/ris/pasta (3,7 %)

Källa: Food & Friends Matrapport 2014

Jag säger det rakt ut: Det är skamligt! Det är skamligt hur sherry som är så karaktärsfullt, intressant, användbart och kommer i så många varianter kan vara så billigt. Höj priset så folk fattar!

Senaste skandalen är att Don Guido Pedro Ximenez 20 Years säljs via beställningssortimentet för löjliga 129 kronor för en halvbutelj. Vi pratar om ett vin med en snittålder på 20 år och med en komplexitet som helt matchar sötman på 400 gram per liter. Njut till kladdkaka, söt eller salt lakrits, ringlad över panna cotta, vaniljglass eller ostkaka eller till riktigt skarpa ostar.  Räcker långe och till många. Öppnad klarar den sig i månader. Beställ nu eller ångra dig för evigt.

Mörkbrun med gröna nyanser och simmig. Stor, intensiv doft av mörk choklad, sirap, russin, muscovadosocker, läder och en flyktig, lite eldig ton med inslag av eukalyptus. Intensivt söt med syrliga toner av torkad frukt, russin, katrinplommon, syrlig espresso, choklad, sojakanderade apelsinskal och en fyllig, fet, simmig och oljig munkänsla som balanseras i av en frisk syra, eldigt och en intensiv, lång och nästan mintig eftersmak. Komplex och magiskt bra.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Lagar du till detta kreolska recept enligt receptet så räcker det till runt 16 personer. Men då krävs att du har en ruggigt stor gryta. För övrigt ett butlerrecept med ovanligt många ingredienser.

2 hela kycklingar på drygt 1 kg vardera
10 skivor bacon
800 g kokt skinkasalt
12-15 kabanosser eller liknande kryddiga korvar
rensade räkor från knappt 1 kilo hela färska eller frysta
1 kilo ris
4 gula lökar
1 morot
2 röda paprikor
2 gröna paprikor
1 stånd blekselleri
1 rejäl knippa persilja
2 burkar hela skalade tomater
500 g frysta ärtor
2 lagerblad
12 vitpepparkorn
2 tsk oregano
2 tsk timjan
1 tsk malda kryddnejlikor
 krm kajennpeppar
salt
olivolja

Skala och grovhacka en lök och moroten. Lägg kycklingarna i en stor gryta med löken, moroten, lagerbladen, pepparkornen, 2 tsk salt och stjälkarna från persiljan. Häll på 3 liter vatten, koka upp och låt sedan sjuda sakta under lock i 50 minuter. Under tiden skivar du resten av löken, paprikorna och sellerin. Skär tomaterna grovt  och spara spadet. Strimla baconet, skär skinkan i tärningar och skiva kabanosserna. Ta upp kyckling, sila buljongen och låt den koka ihop tills 2,5 liter återstår. I den stora grytan häller du olivolja som du hettar upp och fräser baconet några minuter. Tillsätt lök, paprika och selleri och fräs ytterligare några minuter. Pressa eller riv ner vitlöken, slå på tomaterna och kryddorna. Rör om, slå på riset och rör om igen. Häll på buljongen, koka upp och låt sedan sjuda på låg värme i minst 20 minuter. Efter halva tiden blandar du i skinka och korv. Plocka köttet från kycklingen och hacka persiljan. När riset nästan är klart blandar du i kyckling och ärtor. Precis innan servering blandar du ner räkor och persilja. Servera med sallad.

Smakrikt och matigt med tydlig ton av kryddnejlika som var intressant. Lite småpyssligt, men värt besväret om man har stor fest. Använde jasminris vilket inte rekommenderas. Tog lång tid att få färdigt och då blev konsistensen ändå inte bra. Ta hellre vanligt matris typ Uncle Bens.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Säger man ”japanskt vin” är det inte konstigt om man direkt tänker ”sake”. Men 2012 Grace Koshu är faktiskt något så unikt på svenska marknaden som ett japanskt vin framställt på druvor.

Det finns flera vindistrikt i Japan och landets signaturdruva är koshu som uppges funnits på öriket i ett millennium och till sitt DNA är till 90% av samma art som de europeiska sorterna.

Jag skulle ljuga om jag påstod att associationerna inte gick till sake vid mötet med detta vin. Delvis har det väl att göra med förväntningar men säkert lika mycket beroende på att vinet utmejslats för att passa japanska smaklökar  och gastronomi. Precis som sake är vinet mycket ljust åt det vattenklara och doften är också mycket lätt med nyanserade toner av vit persika, smörblommor, citrus och en diskret rökighet med drag åt jästighet. Även smaken är lätt och nyanserad med fina, nästan nätta syror och nyanserad fruktighet av persika, omogen ananas, gult äpple och där den lilla mineraliteten kommer tillbaka i den ganska långa eftersmaken.

En mycket trevlig första bekantskap med japanskt vin. Plocka hem en flaska och prova med sushi, råa ostron helt naturella eller med mild getfärskost med hyvlad mandel och några droppar flytande akaciahonung som sedan hastigt värmts på under grillen i ugnen.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Butler hymlar verkligen inte med att han inte är mycket för sötsaker, efterrätter eller kakor. Några desserter och bakverk petar han dock in i sina receptsamlingar. Med varierande resultat ska dock sägas.

175 g smör
3 dl florsocker
3 ägg
5 dl vetemjöl
200 g russin 
100 g hasselnötskärnor
smör och vetmjöl till formen 
lite portvin

Lägg russin i blöt över natten i så mycket portvin att det precis täcker. Sätt ugen på 175°. Stöt hasselnötskärnorna eller kör dem mycket hastigt i matberedare, det får inte bli för smått. Smöra och mjöla en bakform. Vispa rumsvarmt smör och florsocker pösigt och vitt. Vispa ned äggen ett i taget så att de blandas väl. Blanda i vetemjöl, nötter och russinen. Häll smeten i formen och grädda i 45 minuter. Efter halva tiden sänker du temperaturen till 150°.

Smakar nästan exakt som man kan förvänta sig av något som döpts till ”Fransk nötkaka”. Tung, lite torr med med saftiga, smakrika russin. Helt ok och inte inte helt olik ”Engelsk fruktkaka” som är mycket, mycket godare och som jag bakat i varianter många gånger. 

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Jag är lite tveksam till lever. En del av mig gillar det med den andra halvan protesterar lite lamt. Det här är andra gången jag tillagat kalvlever och liksom första gången är det Carl Butler som tvingat mig. Föredrar helt klart det första receptet.

1,2-1,5 kg ungnötslever
150 g champinjoner
2 tunna skivor lättrökt skinka 
1 vitlöksklyfta
1 gul lök
1 liten knippa färsk basilika eller drygt 1 tsk torkad 
3 dl hönsbuljong
smör 
salt
svartpeppar från kvarn

Sätt ugnen på 175°. Finhacka löken, vitlöken, skinkan och basilikan. Smält smör i en kastrull och fräs löken och vitlöken några minuter. Blanda ner svampen och fräs ytterligare några minuter. Häll på 1 dl av buljongen, salt och peppra och låt sedan sjuda tills det mesta av vätskan kokat bort. Ta kastrullen av värmen, blanda ner skinkan och basilikan och låt svalna. Bryn levern på medelvärme i smör i en stekpanna så den får färg på alla sidor. Lägg två stora bitar aluminiumfolie i kors, bred ut hälften av svampröran mitt på, lägg lever ovanpå och resten av röran uppe på levern. Vippa in det hela i tätt i folien och lägg i en ugnsfast form. Ställ i ugnen i 50 minuter eller något kortare om du vill ha levern rosa. Skär upp foliepaketet i formen så att du tar vara på spadet och röran som du blandar med resten av buljongen och hettar upp. Skär levern i mycket tunna skivor och servera med bladspenat, kokt potatis och såsen.

Spännande skysås med kryddig smak (men inte särskilt vacker). Levern blev fint rosa och mör. Gillar man lever så är det säkert en bra rätt, men här tog min leverskeptiska sida över och Kära Hustrun såg plågad ut men kämpade på.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Vad är ett bistrovin? Frågar du mig så är det ett enkelt, mjukt och rättframt vin som man gärna dricker i stora klunkar men som har ryggrad nog att stå emot massor av olika sorters mat. Det är helt enkelt den ärliga typ av vin som serveras ur karaff på var och varannan fransk bistro. Beroende på var man befinner sig geografiskt så varierar vinets ursprung efter vad som produceras lokalt. Eller så borde det vara.

Själv älskar jag den typen av vin. De ger nöjsam njutning, spelar andrafiolen till bordets upplevelser och slinker lätt  ner som socialt smörjmedel. No more. No less.

Plockade upp två sådana viner på det lokala Systembolaget i Simrishamn härom dagen. 2012 Antonin Rodet Coteaux Bourguignons har ett ursprung som jag tidigare inte provat. ”Coteaux Bourguignons” är en beteckning som sedan 2011 ersatt den märkliga benämning ”Bourgogne Grand Ordinaire”. Vi pratar om enkla vita, röda eller rosa viner som kan framställas av samtliga tillåtna druvorter och kan komma från samtliga vingårdar i regionen. Just detta vin består huvudsakligen av druvan gamay och levererar just inte mer än förväntat. Det är ett lätt, något syrligt och kort vin som inte vet om det ska stå på sitt grönstjälkiga eller rödbäriga ben. Men serverat svalt till lite charkuterier eller till vardags till en coq au vin fungerar den alldeles utmärkt.

Det andra vinet köpte jag enbart på grund av etiketten (jo, jag gör så ibland). Precis så ska ett klassiskt franskt vin på bistro se ut i den ultimata världen av rödrutiga dukar, arroganta kypare, ljuvlig mat, ljusblå gauloiserök och känslosamma chansoner.  2012 Les Dauphins Côtes du Rhône Reserve lever tack och lov upp till utanverket och smakar också som det ska med generös bärig doft, typisk sydfransk kryddighet. Riktigt saftig, charmig och med en rustik karaktär, som gjort för enkla, smakrika rätter och långa kvällar vid matbordet.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Butler var förtjust i kyckling och hans kycklingrecept är ofta mycket lyckade. Det här var enligt honom själv en återkommande rätt i hans eget kök.

1 färsk kyckling på ca 1,5 kg
1 citron
1 knippa persilja 
10 medelstora potatisar
10-12 smålökar
1 stor grön paprika 
1 stor gul paprika
1 stor röd paprika
1 rejält fänkålshuvud
2-3 vitlöksklyftor 
1 tsk rosmarin 
1 tsk timjan 
smör 
salt
svartpeppar från kvarn

Sätt ugnen på 200°. Salta och peppra kycklingen ut- och invändigt och fyll den med den klyftade citronen och grovhackade persiljan. Lägg fågeln i en stor, smord form och skjuts in i ugnen i 35 minuter. Under tiden skär du potatis, fänkål och paprika i cirka 2,5 centimeter stora bitar och skalar smålöken. Hetta upp rejält med smör i en gryta och fräs grönsakerna några minuter och rör runt så allt blir täckt av fett. Blanda ner kryddorna, 1 tsk salt, rejält med svartpeppar och vitlöken som du hackat fint. Fräs några minuter till. Ta ut kycklingen, lägg grönsakerna runt om och in i ugnen minst 45 minuter till. Vänd runt grönsakerna då och då. Skär upp kycklingen, servera på grönsakerna och gärna med en grekisk sallad.

Oj så smaskigt! Underbart enkelt, saftig kyckling härliga grönsaker med bra konsistens och tuggmotstånd. Klassik liten rätt som kan varieras efter vilka grönsaker som finns efter säsong. En vardagsvariant av gråtande fransk kyckling.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

Ett recept i mitt projekt ”Carl Butlers Kokbok. Fortsättningen.”

Här är Carl Butlers variant av den indiska kötbullen kofta. Det är nämligen Butlers recept och inte TV4:s.

Till såsen: 
1 gul lök
1 burk hela tomater
2 vitlöksklyftor
1 msk curry eller mer om du vill
0,5 tsk malen ingefära
1 krm cayennpeppar
3 dl yoghurt
2 msk smör
salt

Till köttbullarna 
400 g lammfärs
1 gul lök
1 liten grön paprika
1 ägg
1 vitlöksklyfta
1 tsk malen koriander
1 tsk kummin
2 kryddnejlikor
1 krm malen kardemumma 
salt
svartpeppar från kvarn

Såsen: Finhacka lök och vitlök. Skär tomaterna smått och spara spadet. Smält smöret i en vid panna och fräs löken och vitlöken i en minut. Strö över ingefära, curry och cayenne (jag använde 1 tsk harissa istället) och fräs en knapp minut innan du slår över tomater och spad samt 1 tsk salt. Lått sjuda några minuter och blanda sedan ner yoghurten (jag använde matlagningsyoghurt). Låt sjuda sakta under lock medan du gör köttbullarna.

Köttbullarna: Finhacka lök, vitlök och paprikan. Stöt/mortla kryddorna (jag använde hel kummin och 2 krm hela kardemummakärnor) och blanda alla ingredienser väl med färsen. Forma stora köttbullar och lägg ner i den sjudande såsen. Låt sjuda under lock i minst 10 minuter. Servera med kokt ris.

Mycket gott, smakrikt och härligt kryddigt. Man kan skruva upp kryddningen ytterligare något. Serverade med mangochutney som verkligen lyfte rätten.

Här hittar du alla recept från båda Carl Butler-projekten.

När jag och Kära Hustrun för ett tag sedan spenderade några lata dagar på Ästad Gård fick vi smak för deras fröknäcke som serverades till måltiderna. Vi fick receptet. När jag köpt ingredienserna så upptäckte jag att ett nära nog identiskt recept fanns tryckt på påsen med majsmjöl. Inte så ovanligt med andra ord. Men lika gott för det och mycket enkelt att göra.

Sätt ugnen på 150°. Blanda 2 dl majsmjöl, 1 dl solroskärnor, 1 dl linfrön, 0,5 msk mortlade kumminfrön, 0,5 dl rapsolja och rör snabbt ihop med 2 dl kokande vatten. Klicka ut på bakplåtspapper på två plåtar, lägg ett bakplåtspapper över och tryck ut med handflatorna. Kavla ut mycket tunt så att det täcker hela plåten. Ta bort det översta pappret och strö över lite mer linfrön, solrosfrön, pumpakärnor samt lite flingsalt. Lägg tillbaka bakplåtspappret och tryck till lite lätt så fröna sätter sig. Ta bort pappret igen och grädda i minst 45 minuter. Låt svalna och bryt i bitar. Njut med smör.