Idag hade sommelierutbildningen sitt årliga besök av vinmakaren Lars Torstenson. Som vanligt en intressant resa genom vinvärldens kvaitetsparametrar, vindesign, sanningar och lögner samt provning av högt och lågt.
Bland annat fick eleverna prova två av Sveriges bäst säljande viner blint. Zumbali och Umbala är två sydafrikanska bag-in-box-viner som etablerat sig på markanden med ett riktigt lågt pris. Hjälp på traven att nå topplaceringarna har de haft av sveriges vinskribenter som hyllat både det vita och fyndstämplat det röda. Hur man om och om igen kan sätta ”fynd” och ”bästa köp” på dessa viner är fullständigt obegripligt för mig. Logiken i att hissa viner som är så här obalanserade, stumma, livlösa och med en konstlad syra, kletig sötma och skitig beska kan bara förklaras med inkompetens eller dumhet om man inte ska misstänka rena oegentligheter.
Att vinerna knappt kostar 35 respektive 50 kr litern skvallrar ju om att det är mycket enkla viner som krävt en hel del ”justering” för att kunna bli drickbara. Räknar man baklänges på priset och drar av alkoholskatt, moms, förpackning, marginaler, transport och andra kostnader blir det inte många slantar över till odlaren. Vad man betalar vingårdsarbetarna vill jag inte tänka på.
Edit 1: Enligt uppgift står Zumbali för 8% av den totala försäljningen av vita viner och Umbala säljer 5 miljoner liter årligen. Man blir onekligen mörkrädd.
Edit 2: Nu har även Lars Torstenson skrivit (lite mångordigt) om vinerna som ”är monstruösa i sin orena tvivelaktighet”.
Öhmans Mat & Vin 
Synd om de äkta vinerna därute, som folk inte köper, för det finns ju dessa ‘fyndviner’. Synd om varje lilla marknadsandel de får!
Jag tycker att det är fantastiskt att kunna läsa äkta recensioner, tack för det här. Det bästa kanske är att fortsätta informera dina kollegor mat o vinskribenter. Lite nyttigt också att titta på recensioner och information som skrivs av erfarna sommelierer och specialister man kan hitta i andra länder. Det finns en del att göra för att informera svenska konsumenten och ändra svenssons dryckesvanor. För 30 år sen fick jag på företagets Julbordet i England en Arc de Triomphe vitt och rött på en lyx restaurang och de var stolta över! Mitt glass stod stilla på bordet hela kvällen efter att jag läste etiketten och tog en dropp för att vara artig. Vinet valdes efter namn och ursprungsland sa dem men de kunde inte säga vad der var som vin. Samma sak händer här i Sverige nu dvs konsumenten vet nästan ingenting om viner, väljer efter pris eller förpackning. Handväskavinet, Zumbali och några eventuellt spånfyllda drycker hyllas pga av ett enormt informationsarbete att göra och ett behov av lite mer proffsigt beteende i branschen. Systembolagets CSR policy låter bra men känns lite teoretisk som ett hopplöst önskemål . Att inte pusha till mera köp är en sak. Att göra allt för att konsumenten köper riktiga produkter som dessutom behandlas proffsigt vore ännu bättre. Folkhälsan skulle skyddas bättre om europeiska viner hamnade på System vid en rimligare prisnivå för att kunna konkurrera med sådana produkter som tillverkas utanför en hel del regler som gäller inom EU, inte bara lönenivån förstås utan det hela som kan finnas i tillverkningsprocessen. Det blir kanske en fråga om alkoholtaxa eller om Systemets marginal, ingen aning. Men i alla fall en fråga om folkhälsa tycker jag.