Senaste nytt

Masterclass Fortified: Vit & ruby port

 

SONY DSC

Två dagar ska ägnas åt en masterclass med Gerard Basset OBE och en massa spännande starkviner.

Gerard inledde med portviner (en enkel introduktion här) och de som man kanske minst förväntar sig – de vita. Den första, enkla var mycket trevlig och Gerard rekommenderade den till rökt fisk förutom till det givna valet ost. Helt storartat var den snart femtioåriga vita porten som nästan hela sin mognad legat på stora ekfat. Imponerande och komplext! Inte lika bra som den från 1952 jag provade för ett par år sedan, men nästan.

Över till de röda med de unga vinerna av ruby-typ. Det första vinet var något så ovanligt som ett ekologiskt portvin. Riktigt bra och balanserat utan den påträngande spritigheten man oftast brukar hitta. Rekommenderas. Six Grapes är mer traditionell i stilen men kompakt och fin. Niepoorts LBV var riktigt bra med liten trevlig mognadston och fina nyanser kombinerat med rik, ung frukt.

NV Grahams Fine White Port / W.& J. Graham & Co (110 DKK). Gyllengul. Stor, fruktig, tropisa frukter, aprikos, banan, vingummi, citrus, mandelmassa, tuttifrutti, eldigt. Medelfyllig, söt, mycket frisk och eldig smak av gula frukter, vingummi. Bra längd.

1964 Porto Branco Colheita (buteljerad 2011) / Wiese & Krohn (849 SEK). Ljust, briljant bärnsten. Stor, intensiv, komplex, eldig och mogen doft med rika oxidationstoner av hasselnötter, torkad frukt, läder, marsipan, apelsinmarmelad och animaliska toner som lufttorkad skinka. Medelfyllig, intensiv, halvsöt, mycket frisk, apelsin, citrus, eldig, marsipan, kaffe och nötter, läder. Mycket, lång, intensiv och komplex eftersmak med stramt och torrt avslut.

NV Dalva Ruby Port Organic / C da Silva (75 SEK 375 ml). Ganska djupt rubinröd. Ganska stor doft av mörka blå och röda bär, skogshallon, mörka körsbär, örtiga toner av lavendel och mynta, eldig och med inslag av mörk choklad, kaffe och viss komplexitet. Fyllig, söt, mycket frisk och eldig med viss strävhet, smak av syltade körsbär, mörk choklad, cassis, örtighet, peppar, balanserad men något kort.

NV Six Grapes Reserve Port / Graham’s (119 SEK). Djupt rubinröd. Medelstor, något knuten och mörkfruktig doft av syltade mörka körsbär, plommon, choklad och nytt läder. Fyllig, mycket söt och frisk med tydlig eldighet, eukalyptus, syltade körsbär, apelsin och ganska sträv men välbalanserat. Viss längd med tydlig eldighet.

NV 2007 Late Bottled Vintage / Niepoort (179 SEK). Djupt rubinröd med en antydan till orange ton i kanten. Ganska stor, nyanserad doft med viss komplexitet av mörka bär, torkad frukt, dadlar, hallonbåtar, eucalyptus, liten stallighet, salmiak. Rik eftersmak med massor av mörk, mogen frukt och bra grepp i tanninerna. 

2009 Villa Marina – italienskt rödtjut

 

villa marina

Fick ett sällsynt varuprov i form av en flaska 2009 Villa Marina på posten.

Det är inte så ofta jag skriver om italienska viner här på bloggen så det är väl på tiden. Sedan var det ett tag sedan jag provade något bra från Rosso Conero. Det här är inget märkvärdigt vin på något sätt, det får man inte för 79 kronor. Men det är ett ärligt, rättframt, saftigt och trevligt vin med en liten komplexitet och trevlig struktur. Väldigt typiskt italienskt på ett sätt som får mig att vilja dricka det ur ett slitet duralexglas i djupa klunkar. Väl värt att rekommendera till middagen mitt i veckan och till buffén med många gäster.

Ganska djup körsbärsröd färg. Medelstor, kryddig doft av mörk  och syltade körsbär, mörk choklad, någon pepprighet och en antydan till mognad och en liten flyktighet. Medelfyllig, ganska mjuk, mycket frisk och saftig fruktighet av röda och blå bär, sura körsbär, lakrits, mörkc choklad och en liten örtighet. Bra längd och lite tuggig struktur.

Är man ursäktad…

…om man drar ner på bloggtakten efter 3,5 år och 1700 bloggposter?

Jag har haft som föresats sedan jag startade blogga att uppdatera minst en gång om dagen. Det har gått som en dans. Men nu är det lite mycket. Hinner inte riktigt med jobbet, livet och bloggen. Måste sänka mina ambitioner något. Åtminstone ska jag försöka att att släppa mitt eget påhittade krav att posta varje dag.

Säkert kommer jag att hålla god takt i alla fall. Skulle det nu bli små luckor så må det väl vara förlåtet?

Spansk kyckling med gremolata

SONY DSC

Besökte härliga Torvehallarna häromdagen och köpte bland annat en fin, fransk kyckling. Hade ingen aning vad jag skulle göra med den, förutom att den skulle vara helstekt, så jag skickade ut ett nödrop via de sociala medierna och fick tips om detta recept av Jamie Oliver.

Passade mig utmärkt då Jamie är en favorit samt att jag hade alla ingredienser hemma. Det blev riktigt, riktigt bra med potatisarna som gottade sig i kycklingfettet, citronsaften och kryddigheten från korven. Kära Hustrun himlade med ögonen över de små chorizoskivorna som blivit härligt frasiga i ugnen.

Till 3-4 personer: Skölj och klyfta knappt ett kilo små fina delikatesspotatisar. Koka 5 minuter tillsammans med 2 små citroner. Häll av vattnet, ta upp citronerna och stick  små jack i dem med en kniv. Skär stjälkarna av ett ett knippe bladpersilja och tyck in dem tillsammans med citronerna i en kyckling på cirka 1200 g. Citronsmaken blir rikare och värmen från dem hjälper till att tillaga kycklingen inifrån. Gnid in kycklingen med lite salt och nymalen svartpeppar. Blöt, kynckla ihop och skaka av ett ark bakplåtspapper och täck en ugnsform lite större än fågeln. Häll potatisen i formen, salta och peppra. Lägg kycklingen ovanpå potatisen och fördela 200 g skivad och starkt kryddad chorizo av den torra sorten över fågeln och stick in korvbitar under den. Ringla över olivolja och skjuts in i ugnen på 220° i cirka 80 minuter.

Under tiden gör du en gremolata. Hacka persiljebladen och 2 vitlöksklyftor fint och blanda med det finrivna skalet av 2 citroner samt en nypa salt och lite svartpeppar. Ta ut kycklingen ur ugnen. Sätt på grillelementet i ugnen, blanda runt potatisen (lägg med alla korv som du plockat från kycklingen) med fettet i formen och rosta i ugen cirka tio minuter, blanda runt då och då. Skär upp kycklingen, fördela delarna över potatisen och klicka gremolatan över den varma maten. Njut med ett glas beaujolais.

SONY DSC

[yellow tail] bubbles

yellow tail bubble

Jag har tidigare erkänt min skuld till att [yellow tail] finns i Sverige och hur vinet förändrade mitt liv. Med min bakgrund kunde jag inte motstå att köpa en flaska av varumärkets nya mousserande vin när jag hittade det i en butik i Köpenhamn*.

Efter att betalat strax över sjuttio svenska kronor och med mina erfarenheter av de andra vinerna hade jag inga som helst förväntningar. Vinet är årgångslöst, utan angivelse av stil, anonyma druvor och efter lite detektivarbete kom jag fram till att det är framställt enligt tankmetoden. Flaska och etikett är förvånansvärt snygga och smakfulla, färgen var ljus och fin och bubblorna ganska små. Inte mycket till doft förutom en lite karaktär av gula äpplen. Smaken var riktigt tråkig. Snudd på halvtorr och inte helt olik en mindre söt Sprite. En lite fet och fadd munkänsla och en befriande kort smak som dock lämnar kvar en lite aggressiv syra (troligtvis justerad) och en tydlig beska. Funkar säkert för dem som tar steget från smaksatt cider eller som en sommardrink. Pressade själv i en klyfta lime.

Enkelt och onödigt vin. Bäst var korken som var återförslutningsbar. Hade vinet varit bättre hade det inte behövts korkas igen. Sparar den till en bra cava, champagne eller crémant.

*Vinet finns på beställningssortimentet för 95 kronor. Frivilligt att beställa men jag avråder.

Frisk laxpasta

laxpasta

 

Det var några veckor sedan det dök upp något recept här på bloggen. Skyller helt och hållet på resan till Chile och Argentina och lovar bättring.

Friskt, lätt, fräscht och nyttigt var tanken när jag svängde ihop denna pastarätt med lax. Kan du få tag på salmalax så välj den. Mycket dyrare men oslagbart fin smak och konsistens. Det hela blev inte alls dumt med fin hetta och rena smaker.

Skär av de fina, små buketterna från ett stånd broccoli och släng ner i kokande salt vatten i knappt fem minuter. Hälla av vattnet och låt ånga av. Skålla, skala och klyfta 2 stora, mogna tomater. Riv skalet av en halv citron fint.  Ta ur kärnor och allt det blöta och skär tomatköttet i strimlor. Skär 2hg lax i ganska tunna skivor. Sätt på en stor gryta med pastavatten. Koka upp 3 dl creme fraiche med 1 tsk salt, 1 msk citronsaft och en halv mild röd pepparfrukt som du hackat fint. Släng ner taglitatelle i det kokande vattnet. Samtidigt vänder du ner tomaterna i såsen och låter sjuda. När bara någon minut återstår av pastakoket vänder du ner laxen, broccolin, citronzesten och låter bli varmt. Precis innan servering vänder du ner kräftstjärtar (den där sorten i lag på plastburk). Servera genast med den rykande varma pastan.

Sydamerika: Maquis – en oas och slutstation

Detta bildspel kräver JavaScript.

Resans allra sista besök blev hos Viña Maquis.

Jag hade inga förväntningar överhuvudtaget på detta besök. Den moderna vinanläggningen som låg omgiven av flacka vingårdar var steril ganska anonym och vi bjöds in att prova några viner i ett kalt rum. Vinerna som presenterades var från en separat linje av viner i ett lägre prissegment under namnet Calcu. Välgjorda men anonyma speglade de stilen på vineriet (se provningsanteckningar längst ned). Förväntningarna hade definitivt inte höjts när vi tog bilen till nästa vingård och provning.

Nu började det så sakta vända. Vinodlingarna vi anlände till hade ett unikt läge mellan det två floderna Chimbarongo och Tinguiririca. Marken var mer kuperad och i små sänkor fanns rik växtlighet av träd, blommor, gräs och buskar. Stor biodiversitet som man lägger stor vikt vid att bevara och utveckla. Vi kom slutligen fram till en stor avocadolund med hundraåriga avocadoträd och grönsaksodlingar som vingårdsarbetarna skötte och sålde skörden för att dryga ut sin inkomst. I halvskuggan under ett av träden hade dukats upp för provning.

Maquis gör endast fem viner av högre kvalitet alla med sin distinkta karaktär. Särskilt imponerad blev jag av rosévinet sam Maquis Clien. Vinerna saknar tyvärr ännu svensk importör. Underbart att i lugn och ro i denna oas prova några riktigt bra viner (jag slutade spotta då det var sista stoppet på resan) under ett stort träd, känna solen i ansiktet och samtala stilla. En perfekt avslutning på en lång resa.

2012 Maquis Rosé / Colchagua. Ljus blekrosa. Stor, väldoftande. mogna röda men svala bär, kryddig, blodapelsin, lakrits. Medelfyllig, mycket frisk, smakrik, blodapelsin, clementin, röda friska bär, nyans av lakrits, mineralrik och stram eftersmak. Lång, intensiv eftersmak med massor med apelsin. Mycket läcker.

2010 Maquis Carmenere / Colchagua Andes. Medelstor, nyanserat parfymerad av viol, mörka mogna söta bär och en liten örtighet. Fyllig, rikt fruktig, frisk och fin syra, lakrits, kaffe, mint, strukturerade men mjuka tanniner, lite köttig frukt, svarta vinbär. Balanserad, mjuk och rik eftersmak med lång smak. 

2010 Maquis Cabernet Sauvignon / Colchagua Andes. Ganska djupt blåröd. Medelstor, väldoftande nästan blommig doft, svarta vinbär, hallon, mynta. Fyllig, nyanserat fruktig smak med strukturerade mjuka tanniner, slank men koncentrerad frukt, mineralrik, svarta vinbär, jordgubbar, lätt fatkryddig. Lång eftersmak, elegant, snygg och nyanserad med lite gräsiga toner i avslutet.

2008 Maquis Clien / Colchagua Andes. Medeldjupt purpurfärgad. Stor, rik och nyanserad, parfymerat rödfruktig, blodapelsin, svarta vinbär, körsbärslikör, violpastill och ett animaliskt anslag. Fyllig, mycket frisk, luftig, mycket fin struktur och fint nyanserad röd bärighet, kryddor, peppar, örter och lite gröna nyanser. Lång, balanserad, intensiv och komplex. Fascinerande vin. 

2008 Maquis Franco / Colchagua Andes. Medeldjup och intensivt purpurfärgad. Medelstor, ung, ännu outvecklad, blåbär, vispgrädde, russin och en metaalisk ton samt gröna inslag. Fyllig, eleganta syror, slank, rik, fokuserad och mogen frukt, svarta vinbär, röda vinbär, lakrits. Mycket lång och fint balanserad eftersmak med örter, lakrits, och nästan stålaktig eftersmak. Luftig och elegant.

De enklare vinerna under varumärket Calcu

2012 Calcu Sauvignon Blanc / Colchagua Andes. Mycket ljust gul. Stor, örtig, krispigt, grön. krusbärr. svartavinbärsblad. Lått. torr, mycket frisk, krispig krusbär, gröna äpplen, lime, citrus. Bra frukt men lite kort. Stramt avslut. Enkel men fräsch och välgjord.

2012 Calcu Rosé / Colchagua Andes.. Mycket ljust och lätt hallonrosa. Medelstor, nyanserat rödbärig, hallon, vinbär, örter, gräs och en liten mineralitet. Lätt, mycket frisk och fräsch, fin bärighet, lite stram och mineralig, lime. Snyggt balanserad, fräsch rosé med karaktär.

2010 Calcu Cabernet Franc / Colchagua Andes. Medeldjupt blåröd. Medelstor, mycket fruktig doft av blå och röda bär, lakrits, gröna örter och lite vanilj. Medelfyllig, mycket frisk, lite pepprig, fina tanniner, gröna örter, liten grön beska, svarta vinbär och bra längd. Lite bläckig eftersmak.

2010 Calcu Cabernet Sauvignon / Colchagua Andes. Medeldjupt blåröd. Medelstor, fruktig, svarta vinbär, mynta och lite fatkryddor. Medelfyllig, fin fruktighet, sval mörk bärighet och frukt, balanserade och mjuka tanniner, frisk syra, örtigt, mintig och liten ekstruktur.

Här finns en riktigt snygg vinkarta över Sydamerika.

Sydamerika: Montes – ett Änglagård?

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sista dagen på resan inleddes med ett besök på Montes.

Montes var en av de första chilenska producenterna att helt fokusera på kvalitetsviner och var ganska tidiga på den svenska marknaden med viner av riktigt hög kvalitet som visade vad Chile hade att erbjuda. Man startade 1987 och var bland de första att plantera vin på bergssluttningar. Lokalbefolkningen stod i princip och pekade finger och skrattade ut det dumma tilltaget. Varför plantera på berget när man hade den bördiga dalen nedanför. Anledningen visade sig genast i mer strukturerade och aromatiska viner. Än idag fortsätter man detta arbete och söker sig högre upp och har byggt terrasser för sydfranska sorter som syrah, grenache och carignan.

Liksom på den argentinska systergården Kaiken som jag också besökte, är änglarna närvarande. En av grundarna tror nämligen på änglar och på Montes står de i var och vart annat hörn. Allt från stora träskulpturer till skräpiga, kitchiga tyllvarianter. Det är lite som om Christina Schollin skulle ha ett vineri. ”Andligheten” sträcker sig också till att hela vinanläggningen är uppbyggd enligt feng-shui för att skapa harmoni. Jag vet inte om något gått fel, men jag tyckte stället var rörigt och inte ens särskilt vackert. Fast det sistnämnda är ju så klart subjektivt. När vi trädde in i fatkällaren som skapats som ett auditorium där ekfaten var riktad mot en fiktiv ”lärare” som ”studenter” och där det oavbrutet spelades musik med mässande munkar, ja då fick jag bita mig i läppen. De höll i alla fall inte på med biodynamiktramset.

Absolut inget fel på vinerna däremot. Som vanligt under denna resa bjöds det på jämn bra kvalitet med några riktiga toppar. Purple Angel var nog den allra bästa carmenere jag provat. Många av vinerna finns också på Systembolaget.

2012 Montes Sauvignon Blanc Limited Selection / Leyda Valley. Mycket ljust citrongul. Stor, tydlig, örtig, limeig, krusbär, svartvinbärsblad. gröna äpplen. Sauvignon blanc i kvadrat. Lätt, krispig, torr, mycket frusk, gröna äpplen, bra slank frukt, stram avslut med mineralitet. Bra längd.

2011 Montes Sauvignon Blanc Outer Limits / Aconcagua Valley. Ljust citrongul. Stor, mogen gul doft, melon, hjortron, gröna äpplen. Medelfyllig, mycket frisk smak, krispiga syror, grön frukt, äpplen, krusbär, mycket mineral. Lång eftersmak.

2011 Montes Alpha Charddonay / Casablanca Valley. Ljust gul, grönt inslag. Stor, uttrycksfull, mogen frukt, komplext och lite funkigt inslag, exotisk frukt. Medelfyllig, sval gul frukt, bra syra, diskret ek, gula äpplen, lime och citrus. Bra längd och balans.

2010 Montes Alpha Pinot Noir / Casablanca Valley. Mycket ljust körsbärsröd med orange kant. Stor, generös och nyanserad doft av mogna röda och nästan syltiga bär, fint aromatisk, syltade körsbär och tobak. Medelfyllig, mycket frisk, eldig, lite tung ekstruktur, torra tanniner, röda bär, kryddor. Obalanserat. Synd då doften var magisk.

2011 Montes Twins Cabernet – Malbec / Colchagua Valley. Medeldjup blåröd färg. Stor, mörkfruktig, rökig, bacon, söta röda bär, vanilj och lite gröna inslag. Ganska gyllig, koncentrerad frukt, mörka bär, björnbär, svartavinbär, sötlakrits, fina tanniner och bra syra. Bra längd med tuggig frukt. Trevligt.

2010 Montes Alpha Malbec / Colchagua Valley. Medeldjup blåröd färg. Medelstor, lite knuten doft av mörka bär och grönt örtiga inslag. Fyllig, mycket frisk, rik mörk frukt, fint strukturerad och lite tuggig, lakrits, aromatiskt ock kryddigt inslag. Mycket bra längd med och elegans, friskt och ganska intensivt avslut.

2010 Montes Alpha Cabernet Sauvignon / Colchagua Valley. Medeldjup rubinröd. Stor, ung, ganska intensiv doft av svarta vinbär, eldighet, mynta, ekkryddor och lite vanilj. Fyllig, intensiv, stram, mycket frisk, smakrik, rik mörk frukt, svarta vinbär, mentol, snyggt strukturerad ek. Lång, intensiv och mycket ung smak. Bra potential.

2010 Montes Alpha Syrah / Colchagua Valley. Medeldjup rubinröd. Stor, kryddig, aromatisk, röda mogna bär, rökig, viol, lite tung vanilj. Fyllig, mycket frisk, välstrukturerad, tuggig, rik röd fruktighet, örter, kryddor, rök och läder. Elegans i all överdåd. Bra längd och rik eftersmak.

2010 Montes Alpha Carmenere Marchigua Estate / Colchagua Valley. Djupt blåröd. Medelstor, komplex, nyanserat mörkfruktig doft med mynta, plommon, svarta vinbär, vilda smultron, aningen stallbacke, lite läder, choklad. Fyllig, mycket fruktig, rik och köttig fruktighet, fina och mjuka tanniner med bra struktur, svarta vinbär, mynta, hallon, choklad och lakrits. Lång och smakrik. Mycket bra. 

2010 Montes CGN Outer Apalta Vineyard/ Colchagua Valley. Gansk ljust körsbärsröd med blå nyans. Stor uttrycksfull, eldig, aromatisk, peppar, rosépeppar, tomatblad, tallbarr. Medelfyllig, rödfruktig, mycket frisk, eldig, kryddig, pepprig, smakintensiv, lång stram och mineralig. Bra längd och fin balans, Ännu ung och lite bråkig.

2010 Montes Alpha ”M”  Apalta Vineyard / Santa Cruz. Djupt rubinröd. Stor, ung, nyanserad doft av jordgubb, svartvinbär, mynta och en sval känsla. Fyllig, kraftfullt men elegant strukturerad med fina syror, mogna tanniner, rik mörk frukt, friska jordgubbar, lakrits, kryddor och mynta. Ungt vin med stor potential och en lång rik smak som inte vill släppa taget.

2010 Montes Alpha Folly Apalta Vineyard (syrah) / Santa Cruz. Djupt blåröd. Stor, rikt fruktig, aromatisk, lätt rökig, blodapelsin, mogna röda bär. Fyllig, kraftfull kryddigt fruktig, välstrukturerade tanniner och syror och fin ek i bakgrunden. Intensiv och lång eftersmak med kryddighet. Maffigt smakrik med en del elegans.

2010 Purple Angel  Apalta y Marchigue Vineyard (carmenere) / Santa Cruz. Djupt blåröd. Ganska lite, knuten och outvecklad doft med mörka mogna bär och liten vaniljdoft. Medelfyllig, slank med polerade syror, sval frukt, svarta vinbär, mynta, tuggiga men välintegrerade tanniner. Lång, elegant nyanserad och fint strukturerad. Vackert vin!

Här finns en riktigt snygg vinkarta över Sydamerika.

Sydamerika: VIK – storslaget galet

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag är hemma och återhämtad från resan till Sydamerika men har fortfarande några rapporter kvar.

Efter besöket hos Miguel Torres Chile begav vi oss ut på skruttiga vägar till en plats bortom all ära och redlighet: vingården VIK i Apalta Valley.

Denna vackra och dramatiska dal på drygt 4000 hektar köpte miljardären Alexander Vik år 2006 med idén att skapa Chiles främsta vin. Sedan start har man skapat svindlande 400 hektar tätt, tätt planterade vingårdar med cabernet sauvignon, carmenere, merlot, cabernet franc och syrah. Det är ett enormt projekt som inkluderar ett enormt futistiskt vineri halvvägs under jord (som ersätter det ”gamla” från 2009) samt ett luxuöst hotell och spa om 23 rum. Man har ett franskt team lett av Patrick Valette, bördig från Château Pavie i Saint Emilion, och cirka 400 anställda att sköta verksamheten och vingårdarna. Man gör ett (1) rött vin och har hittills bara två årgångar, 2009 0ch 2010, buteljerade. Idén är att det ska vara ett vin vars sammansättning variera med årgången, avsett för lång lagring på flaska men samtidigt möjligt att njuta ungt och i stora klunkar.

Vingårdsarealen är svindlande i den långsträckta dalen med sina tolv mindre dalgångar som skapar många spännande mikroklimat och jordtyper. Vi fick prova årgång 2010 samt åtta olika grundviner av årgång 2011 från olika vingårdslägen som kommer att ingå i nästa blend. Vinet skulle uppskattningsvis kosta mellan 500-600 kronor i Sverige (det har ingen importör), vilket är lite i överkant. Viner är definitivt bra och lovande trots vinstockarnas ungdom och riktigt skönt att dricka.

VIK 2010. Djupt körsbärröd med purpurinslag. Ganska stor, dov och fruktig doft av mogna, mörka bär, jordgubbssylt, tydliga aromer av ny ek och en doft av vanilj.  Fyllig, rik, koncentrerad mörk frukt, röda friska bär, hög syra, intensiva tanniner delvis balanserade av den rika frukten. Stor ekstruktur, kryddig, sötfruktig. Redan lång, balanserad och elegant smak.

Desto intressantare var det att prova de enskilda delarna av kommande buteljering. Att se den enorma skillnaden i stil mellan de tre olika vinerna av cabernet sauvignon från olika delar av dalen var spännande. Stor variation i struktur. Samtliga åtta viner av olika druvsorter och lägen visade på stor karaktär, generös aromatik och framförallt potential. Mycket lovande.

Man säger sig vilja skapa ett ”holistiskt” vin och gör stor affär av det. Tanken är att helheten av vinet är större än delarna (vingård, miljö, människa och teknik). Det är en till inte förpliktande term som man måste kunna tillskriva de flesta, om inte alla, världens viner. Det är synd att man sätter en så pretentiös etikett på sitt vin för jag tycker att både projektet och resultatet talar för sig självt.

Efter provningen fick vi finna oss tillrätta i det vackra och elegant, dramatiska gästhuset i skandinavisk modern design som praktiskt taget hänger på bergssidan. Det var arrangerat så att jag tillsammans med kocken Martin, från Viks hotell i Uruguay, och de två kokersorna skulle få hjälpa till med kvällens middag. Nu var det mesta förberett, men det blev en riktigt trevlig stund i köket då Martin lärde mig hur man steker en bit kött till perfektion och jag fick ge honom tips hur man kunde ge bluecheesesåsen extra lyft. Det blev en mycket lyckad rätt som jag ska försöka återskapa med recept lite längre fram.

Trevlig dag, fin middag (med ett genomgående vin som verkligen var lättdrucket) i den ljumma och stilla kvällen och äntligen en lång natts sömn tack vare en mystisk tablett jag fick av en icke namngiven fransk önolog. God mat, vin, tystnad och ett halvt vitt piller resulterade i en synnerligen holistisk sömn.

Här finns en riktigt snygg vinkarta över Sydamerika.

Äntligen hemma!

SONY DSC

Efter nästan två veckor i Chile och Argentina och en lååång återresa på över trettio timmar är jag äntligen hemma!

Det blir några timmar i hemmets lugna vrå innan jag tidigt i morgon bitti drar iväg till Sommelierernas dag i Göteborg. Därefter ska de tre sista besöken i Chile också summeras och upp på bloggen. Förhoppningsvis återgår det därefter till det normala med mer vardagligheter och recept.

Tills vidare kan du läsa ikapp om mina äventyr:

Ankomst och Concha y Toro

Sydamerika: Limari och Tabali

Empanada, stekt ris och pisco sour

Emiliana och Casablanca

Quintay och Casablanca

Juver, fjordingar, Odfjell och gammal carignan

Mercado Central och krabbkoma

Överraskande Weinert i Mendoza

Kaiken

Trapiche och whole-bunch-fermentation

Famillia Zuccardi – den milda galenskapen

Cykeltur hos Cono Sur

Miguel Torres Chile och ett mousserande av país