I väntan på att min influensa ska ge med sig och matinspirationen komma tillbaka publicerar jag ytterligare ett kapitel från översättningsprojektet av boken VIN (i original WINE) som ligger på diskarna i mitten av juni.  Håll tillgodo.

För att förstå vinstockens anatomi, är det bäst att studera den i sin naturliga miljö. Vinstocken och dess rankor är inte av särskilt robust virke och söker därför alltid stöd genom att växa uppför ett träd. Vinet konkurrerar med trädet om vatten och näringsämnen i jorden. Detta förklarar dess tendens att utveckla djupa och intrikata rotsystem. Ovan jord växer vinstocken mot ljuset och utvecklar rikliga och långa skott i konkurrens med trädet, vilket förklarar dess enastående växtkraft. När skotten når direkt solljus växlar vinstocken sitt fokus till att producera frukt. Druvorna lockar fåglar som kommer att sprida fröna och därmed säkra artens överlevnad och spridning. Vinstockar som trivs ger lite frukt. Under dåliga förhållanden, däremot, tar överlevnadsinstinkten över och sötare och rikligare druvor produceras.

Inom vinodling uppmuntras produktionen av frukt genom beskärning som också underlättar skörden. Alla ädla druvsorter som exempelvis riesling eller merlot kommer från den europeiska arten vitis vinifera. Under 1800-talet förde sjömän med sig vilda amerikanska vinstockar till trädgårdsentusiaster i Europa. Man var dock omedveten om att man samtidigt förde med sig en fripassagerare: phylloxera vastatrix, en insekt som livnär sig på vinstockens rötter. Det amerikanska vinet var resistent mot angreppen men de europeiska släktingarna förtvinade och dog när de blev ansatta av vinlusen. Det enda sättet att säkra överlevnaden av den europeiska vinstocken var att ympa den på amerikanska rotstockar. Detta gör man fortfarande i nästan alla världens vingårdar.

Beroende på jordart kan vinodlare idag välja mellan dussintals olika rotstockar. Det är rotstockens självläkande egenskaper som gör ympning möjligt, men lite ärrbildning kommer alltid att vara kvar. Detta kan minska flödet av sav mellan rot och ranka och och därmed försvåra transporten av socker från bladens fotosyntes till rötterna, vilket leder till sötare frukt. Ympning kan alltså få en positiv effekt på vinets kvalitet, men den förkortar också vinstockens liv till cirka 45 år. Oympade vinstockar kan leva och producera frukt upp till en ålder av 100 år.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag är hemma och återhämtad från resan till Sydamerika men har fortfarande några rapporter kvar.

Efter besöket hos Miguel Torres Chile begav vi oss ut på skruttiga vägar till en plats bortom all ära och redlighet: vingården VIK i Apalta Valley.

Denna vackra och dramatiska dal på drygt 4000 hektar köpte miljardären Alexander Vik år 2006 med idén att skapa Chiles främsta vin. Sedan start har man skapat svindlande 400 hektar tätt, tätt planterade vingårdar med cabernet sauvignon, carmenere, merlot, cabernet franc och syrah. Det är ett enormt projekt som inkluderar ett enormt futistiskt vineri halvvägs under jord (som ersätter det ”gamla” från 2009) samt ett luxuöst hotell och spa om 23 rum. Man har ett franskt team lett av Patrick Valette, bördig från Château Pavie i Saint Emilion, och cirka 400 anställda att sköta verksamheten och vingårdarna. Man gör ett (1) rött vin och har hittills bara två årgångar, 2009 0ch 2010, buteljerade. Idén är att det ska vara ett vin vars sammansättning variera med årgången, avsett för lång lagring på flaska men samtidigt möjligt att njuta ungt och i stora klunkar.

Vingårdsarealen är svindlande i den långsträckta dalen med sina tolv mindre dalgångar som skapar många spännande mikroklimat och jordtyper. Vi fick prova årgång 2010 samt åtta olika grundviner av årgång 2011 från olika vingårdslägen som kommer att ingå i nästa blend. Vinet skulle uppskattningsvis kosta mellan 500-600 kronor i Sverige (det har ingen importör), vilket är lite i överkant. Viner är definitivt bra och lovande trots vinstockarnas ungdom och riktigt skönt att dricka.

VIK 2010. Djupt körsbärröd med purpurinslag. Ganska stor, dov och fruktig doft av mogna, mörka bär, jordgubbssylt, tydliga aromer av ny ek och en doft av vanilj.  Fyllig, rik, koncentrerad mörk frukt, röda friska bär, hög syra, intensiva tanniner delvis balanserade av den rika frukten. Stor ekstruktur, kryddig, sötfruktig. Redan lång, balanserad och elegant smak.

Desto intressantare var det att prova de enskilda delarna av kommande buteljering. Att se den enorma skillnaden i stil mellan de tre olika vinerna av cabernet sauvignon från olika delar av dalen var spännande. Stor variation i struktur. Samtliga åtta viner av olika druvsorter och lägen visade på stor karaktär, generös aromatik och framförallt potential. Mycket lovande.

Man säger sig vilja skapa ett ”holistiskt” vin och gör stor affär av det. Tanken är att helheten av vinet är större än delarna (vingård, miljö, människa och teknik). Det är en till inte förpliktande term som man måste kunna tillskriva de flesta, om inte alla, världens viner. Det är synd att man sätter en så pretentiös etikett på sitt vin för jag tycker att både projektet och resultatet talar för sig självt.

Efter provningen fick vi finna oss tillrätta i det vackra och elegant, dramatiska gästhuset i skandinavisk modern design som praktiskt taget hänger på bergssidan. Det var arrangerat så att jag tillsammans med kocken Martin, från Viks hotell i Uruguay, och de två kokersorna skulle få hjälpa till med kvällens middag. Nu var det mesta förberett, men det blev en riktigt trevlig stund i köket då Martin lärde mig hur man steker en bit kött till perfektion och jag fick ge honom tips hur man kunde ge bluecheesesåsen extra lyft. Det blev en mycket lyckad rätt som jag ska försöka återskapa med recept lite längre fram.

Trevlig dag, fin middag (med ett genomgående vin som verkligen var lättdrucket) i den ljumma och stilla kvällen och äntligen en lång natts sömn tack vare en mystisk tablett jag fick av en icke namngiven fransk önolog. God mat, vin, tystnad och ett halvt vitt piller resulterade i en synnerligen holistisk sömn.

Här finns en riktigt snygg vinkarta över Sydamerika.

Efter nästan två veckor i Chile och Argentina och en lååång återresa på över trettio timmar är jag äntligen hemma!

Det blir några timmar i hemmets lugna vrå innan jag tidigt i morgon bitti drar iväg till Sommelierernas dag i Göteborg. Därefter ska de tre sista besöken i Chile också summeras och upp på bloggen. Förhoppningsvis återgår det därefter till det normala med mer vardagligheter och recept.

Tills vidare kan du läsa ikapp om mina äventyr:

Ankomst och Concha y Toro

Sydamerika: Limari och Tabali

Empanada, stekt ris och pisco sour

Emiliana och Casablanca

Quintay och Casablanca

Juver, fjordingar, Odfjell och gammal carignan

Mercado Central och krabbkoma

Överraskande Weinert i Mendoza

Kaiken

Trapiche och whole-bunch-fermentation

Famillia Zuccardi – den milda galenskapen

Cykeltur hos Cono Sur

Miguel Torres Chile och ett mousserande av país

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästgårds till Emiliana ligger Quintay som betecknar sig själva som ett ”boutique winery”.

Det startades så nyligen som 2005 av tio vänner som ägde vinodlingar och sålde druvor till andra vinproducenter. Eftersom de tillsammans förfogar de över 20% av den totala vinarelen i Casablanca så insåg de att de hade vingårdslägen och druvmaterial som skulle kunna producera några av Chiles bästa viner. Man beslöt sig helt enkelt för att göra vin av de bästa druvorna och sälja resten. Med alla de olika vinlägen, jordmåner, kloner och mikroklimat man har så mikrovinifierar (jäser små enskilda vingårdslägen separat) man sina viner för att få ut största möjliga potential.

Vi besökte en imponerande vingård där det så sent som för åtta år sedan inte fanns en vinstock planterad. Nu är hela dalen på 800 ha en grön och frodig oas där man utnyttjat all kunskap för att plantera rätt druvsort på rätt läge.

Jag överraskades verkligen av dessa viner. ven om man egentligen är specialiserad på vita viner så gillade jag framförallt de röda. Gemensamt för alla är att de har stor och uttrycksfull doft och är fint parfymerade. Vi fick bland annat prova fyra olika årgångar av Quintay Syrah som finns på alla Systembolag. Återigen en riktigt bra chilensk syrah som dessutom har utvecklingspotential. Spring och köp ett gäng buteljer av aktuella årgången 2011, drick några nu och lägg undan några.

2012 Clava Coastal Reserve Sauvignon Blanc / Casablanca. Ljust gul. Stor, utrycksfull doft av gröna och gula äpplen, fläder, öretighet, buxbom. Medelfyllig, mycket fruktig, omogen aprikos, gröna äpplen med balanserade syror, viss mineralitet och nästan fet munkänsla. Lång och balanserad eftersmak med komplexitet.

2010 Clava Coastal Reserve Chardonnay / Casablanca. Ljust gyllengul. Stor, öppen doft av mogna gula frukter, ananas, honungsmelon, hjorton, viss eldighet. Medelfyllig, frisk och mycket fruktig, gula äpplen, citrus, lime, omogen ananas och en lätt åtstramande mineralitet. Bra längd och balans. 89 kr i BS.

2011 Clava Coastal Reserve Pinot Noir / Casablanca. Ljust hallonröd. Ganska stor doft av röda bär, blodapelsin, färska örter, liten ekkryddighet och viss komplexitet. Medelfyllig, frisk med nyanserad röd bärighet, liten ekstruktur, låga och mjuka tanniner. Lång eftersmak med liten avslutande beska. Mycket bra pinot noir i enklare stil.

2011 Clava Coastal Reserve Cabernet Sauvignon / Maipo Valley. Medeldjup. Stor uttrycksfull doft av svarta vinbär, mörka körsbär och lätt blommig ton viol och kaprifol. Fyllig, mkt frisk med välintegrerade och lite tuggiga tanniner, stram och bra fokuserad fruktighet av svarta vinbär, plommon, mörk choklad och inlagda körsbär. Mycket bra längd och ett seriöst vin för sin prisklass.

2011 Quintay Sauvignon Blanc / Casablanca. Mycket ljust gul med lätt grön nyans. Medelstor, nyanserat aromatisk av citrus, gröna äpplen, lätt ton av fläder, mimosablommor. Medelfyllig, torr, mycket friska men eleganta syror, fokuserad frukt av gula och gröna äpplen, vita vinbär, krusbär. Balanserat med lång smak med viss mineralitet.

2011 Quintay Chardonnay / Casablanca. Ljust gyllengul.  Ganska stor och fokuserat fruktig doft av gula mogna frukter, honungsmelon, ananas, persika och en lite gräddighet. Nästan fyllig, friska syror fokuserad mogen frukt av gula äpplen, aprikos och en stram mineralitet och en fint invävd ekstruktur. Bra längs och nyanserad eftersmak med mineralitet.

2011 Quintay Pinot Noir Rosé / Casablanca. Mycket ljus hallonröd. Medelstor, röda bär, hallon, blodapelsin, citrus, lime och en viss örtighet. Lätt, elegant, mycket frisk, hallon, lime   och röda äpplen. Bra längd och balans med en antydan till fruktsötma. Mycket trevlig rosé.

2011 Quintay Pinot Noir / Casablanca. Medeldjupt rubinröd med liten blå nyans. Medelstor, nyanserad och väldoftande med hallon, röda äpplen, sandelträ, mineralrökighet och körsbär i mörk choklad. Medelfyllig till fyllig med tuggig och luftig struktur med mycket fint stukturerade tanniner, rik mogen frukt. Lång och smakrik eftersmak med någon liten bitterhet. Mycket bra pinot noir med seriös struktur. En skönhetsfläck: för hög alkohol.

Syrah-vertikal

2009 Quintay Syrah / Casablanca. Gansk djup blåröd färg. Medelstor, nyanserat aromatisk av kryddnejlika, lagerblad, blodapelsin, björnbär och lite nytt läder. Fyllig, mjukt fruktig med mogna mörka bär som björnbär och skogshallon, mjuka och avrundade tanniner, aromatiska nyanser av lavendel och kryddnejlika. Lång, komplex och nyanserad eftersmak med mjukt avslut. 

2010 Quintay Syrah / Casablanca. Djupt blåröd med purpurkant. Stor aromatisk, köttig doft av syltiga mörka bär, körsbär, blodapelsin, peppar och lavendel. Mycket fyllig, rik och fruktig med mogna mörka bär, lavendel, köttig munkänsla, mycket fina och mjuka tanniner. Lång och balanserad.

2011 Quintay Syrah / Casablanca. Djupt blåröd med purpurkant. Stor, uttrycksfull doft av mogna mörka bär, rökighet, lavendel, mörka körsbär, bitter choklad, läder och en viss flyktighet. Fyllig med nästa fet och sötaktig frukt initialt som sedan stramas upp ordentligt av fina syror och tuggiga tanniner, mörka bär, mörk kakao. Aktuell årgång på Systembolaget.

2012 Quintay Syrah / Casablanca (fatprov). Djupt blåröd, nästan opak med purpurkant. Ganska lite och knuten doft som släpper fram toner av mogna, mörka bär och en kryddigt aromatisk ton. Fyllig, rikt fruktig, mycket mogna och nästan söta bär, björnbär, choklad, lavendel och lakrits. Mycket ung men njutbar med bra längd och balans.

Härom dagen följde jag en spännande diskussion mellan vinutbildare på facebook inspirerad av denna intressanta bloggpost. Där diskuterades vikten av att låta studenter prova alla typer av viner. Kanske framför allt att bli bekanta med de stora och kända varumärkena då de står för en så stor del av marknaden.

I diskussionen fördes fördelarna fram som de stora producenterna har; stort urval av druvor, teknisk kunnande, välutbildade vinmakare samt stordriftens ekonomiska fördelar. Även om många av dessa viner är tekniskt korrekta och förhållandevis lågt prissatta så är de också ganska ofta tråkiga och slätstrukna produkter. Undantag finns förstås och i diskussionen nämndes flera gånger australiensiska Jacob’s Creek Chardonnay för 72 kronor som ett exempel på ett vin som i jämförande blindtester ofta höjs högt över sin prisnivå och ibland slår sina vita motsvarigheter från bourgogne på fingrarna.

Nyfiken som jag är så var jag ju tvungen att prova vinet då det var flera år sedan sist. Köpte en flaska och lät först kollegan blindprova mot en 2009 Pouilly-Fuissé till nästan det tredubbla priset. På doften bedömde han att Jacob’s Creek kom från ett svalare klimat och den vita bourgognen från ett varmt. Smakmässigt var det tvärtom även om det dyrare vinet var fetare i kroppen. Kvalitetsmässigt tyckte han inte att de låg så långt ifrån varandra men att bourgognen ändå var det bättre av vinerna. Jacob’s Creek bedömdes ha ett pris runt 100 kr. När jag själv smakade kunde jag inte annat än att hålla med. Australiensaren är snyggt ihopkommen och ger bra valuta för pengarna.

Ljust gulgrön ton. Medelstor doft av limezest, citronmeliss, citrus, omogen honungsmelon, gula äpplen och en mycket diskret vaniljton. Lätt till medelfyllig smak, torr, frisk med mycket citrus, gröna äpplen, omogen ananas och en fin ekstruktur och antydan till mineralstramhet. Bra balans och längd med ett rent och friskt avslut.

Förutom de vita viner jag skrev om igår provades förstås ett gäng röda när Claes Lindquist från Vinunic höll en uppskattad provning på för på Gustibus Wine & Spirit Academy.

Roligast var att jämföra en beaujolais på magnum från redan klassiska årgången 2009 med en Moreys-Saint-Denis från 1997. Nu var det inte någon vanlig bonn-beaujolais utan en Moulin-à-Vent från Château des Jacques som är kända för sina långlivade viner i bourgognestil. Kanske provningen allra bästa vin. Stor njutning idag men med decennier av utveckling framför sig. På ett svagt sluttande plan befinner sig dock Louis Jadots Morey-Saint-Denis med femton år på nacken. Njutbar idag för den med fäbless för mogna bourgogner och ”skitiga lakan”.

2009 Moulin-à-Vent Clos du Grand Carquelin. Medeldjup och blåröd färg. Stor, ganska intensiv och mörkbärig frukt med lätt stallighet, nytt läder, varm och rik frukt och solmogna skogshallon. Medelfyllig, mycket fruktig och frisk och nästan vibrerande av röda mogna bär och björnbär. Bakomliggande stramhet men mjuk struktur, kryddighet och mineralitet. Lång och mycket rik eftersmak. Ännu outvecklad men mycket njutbar.

1997 Morey-Saint-Denis. Ganska ljust röd färg med orange kant. Stor och utvecklad och lätt animalisk och lätt parfymerad doft (”skitiga lakan”), varma, syltiga jordgubbar, läder, svamp och lätt eldighet, mjuk och mogen men ännu uppfriskande syra, mjuka tanniner och röda, friska bär. Bra längd med ännu bra fokus i frukten. Fortfarande spänst men ska inte sparas.

Helgen ägnas helt åt vinerna från Kalifornien i en masterclass på Gustibus med Michel Jamais. Det finns knappast någon mer kunnig inom vin i allmänhet och Kalifornien i synnerhet i Sverige så det ska bli verkligen intressant.

Kalifornien är långt ifrån det homogena vinområde som många verkar tro. Klimatet är mycket varierat med stort inflytande från Stilla Havet och den svalkande Humboldtströmmen som tillsammans med det intensiva ljuset och många soldagarna skapar  fantastiska förutsättningar för vinodling.  Man producerar så mycket vin att man som enskild stat placerar som fjärde största vinproducerande land i världen.

Första provningen med viner från framför allt Mendocino där 25% av arealen är certifierat ekologisk.

2010 McManis Petite Sirah / California. Kompakt purpurfärgad. Stor, syltig doft, björnbär, svarta vinbär, massor med vanilj och ett litet rökigt drag och gummi. Lätt till medelfyllig, ganska frisk, något syltig och lite gles frukt, snälla tanniner, förnimmelse av sötma, röda bär, mycket vanilg, kort smak med lite beska. Enkelt och publikt.

2009 Paul Dolan Chardonnay / Mendocino. Ljust citrusgul med gröna stick. Medelstor doft av mogen citrus, päron, gula äpplen med brödiga och jästiga inslag och lite vanilj. Knappt medelfyllig, torr, bar fruktighet med visst fokus, frisk ganska elegant med liten och ganska diskret fatstruktur, bra längd. Snyggt och välgjort.

2007 Paul Dolan Deep Red / Mendocino. Mörkt blåröd. Ganska stor och rik doft av svarta vinbär, björnbär, piptobak, rödbetor, sot och viss eldighet. Medelfyllig, frisk smak, blå och röda friska bär, svarta vinbär, hallon, slank fruktighet, stram och snygg struktur, bra längs med elegans och läskande syra och mineralitet i avslutet. Trevlig med bra ”dricbarhet” och viss bordeauxkaraktär trots en sydfransk druvblandning.

2009 Copain Tous Ensemble Pinot Noir / Mendocino, Anderson Valley. Ganska ljust röd med en kant som drar åt orange. Medelstor, öppen och generös av röda bär, jordgubb, hallon och rönnbär, lite svamp, örter, aningen mynta, ingefära, apelsinskal och någon eldighet. Lätt, frisk, slanka tanniner, röd och sval frukt, diskret fatstruktur, liten kryddighet. Lång, saftig och elegant eftersmak. Riktigt läcker pinot noir!

2009 Goldeneye Vineyards Pinot Noir Gowan Creek / Mendocino, Anderson Valley. Medeldjup röd med en kant som drar något åt orange. Medelstor, lite dov och syltig doft av mogna röda bär, kryddiga toner av lite vanilj, peppar och kanel. Medelfyllig, syltigt rödfruktig, avrundad syra, påtaglig eldighet och beska, obalanserat och ganska kort. Galet pris på en ganska trist kalifornisk pinot noir.

2007 Malbec & Malbec Alienor Grand Vin / Lake County. Ganska djupt röd med orange kant. Stor doft med lite flyktiga toner, läder, röda och lite syltiga bär, apelsin, eldighet. Medelfullig, avrundad och läskande syra, varmfruktig och lite syltig, sötlakrits, piptobak, läder, stram frukt och fattanniner och lång eftersmak med liten mineralitet. Personligt vin i lite europeisk stil av Denise Malbec som under 1990-talet var vinmakare på Château Latour.

 

För den som tänker på Sydafrika som ett ungt vinland som levererar prisbilliga viner måste 2005 Vergelegen Red vara något av en chock. Här kommer ett sydafrikanskt vin från en egendomsom producerat vin i 300 år och som kostar lika många kronor. Vinet är en klassisk bordeauxblandning, det vill säga ett vin av Bordeaux’ typiska druvor, i det här fallet cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. Smaken är också klassiskt elegant och välstrukturerad med en liten mognad. Att vinet legat nästan två år på ny fransk ek kan bara anas.

Djupt granatröd färg med en liten dragning åt tegel i kanten. Stor, frisk och något utvecklad men ännu ung doft av kaffe, sötlakrits, peppar, mynta, röda mogna bär och ett animaliskt inslag. Ganska fyllig smak med slank rödbärig frukt och mycket friska och ungdomliga syror, avrundade och täta tanniner, massor av salmiak, svarta vinbär, mynta, blodapelsin, lite läder, kryddpeppar och torkad frukt. Lång, komplex och smakrik eftersmak. Ännu ungt vin med potential för flera års lagring på flaska.

Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också. Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Härom året tipsade jag om en låda med sherry som var en perfekt julklapp till den som ville lära sig om detta fantastiska vin. Tyvärr finns inte denna längre. Men vill man ge bort en sherrylåda till en vinintresserad vän finns nu ett riktigt bra alternativ.

Consejo Regulador de Jerez har tagit fram ett litet utbildningspaket som består av sex små flaskor sherry, en cd, provningsunderlägg och en liten bok för provningsanteckningar. Allt ligger förpackat i en alldeles för snygg och nästan överarbetad ask.

På cd:n finns en vacker liten film om området och vinet samt en guidad provning genom de olika vinstilarna som finns i flaskorna. Vinerna är mycket typiska och sammantaget så är det ett tydligt och pedagogiskt upplägg. En perfekt present eller julkapp.

Lådan kan köpas via nätet och kostar 18€. Tyvärr kan man inte välja billig frakt så om det ska bli ett rimligt pris så bör man  beställa ett större antal eller gå samman med fler som är intresserade. Fast om man kontaktar dem och tjatar kanske de kan skicka via vanlig post.

Vill du veta mer om sherry kan du läsa min artikel i ämnet.

Du vet väl att Öhmans Mat & Vin finns på Facebook också? Gå in och ”gilla” så får du blogguppdateringar och annat direkt i ditt facebookflöde. Bra va?

Igår kväll höll Claes Lindqvist från Vinunic en fantastiskt trevlig provning på skolan som en första del i en masterclass om Guigal.

Claes har arbetat med firman E. Guigal i 20 år och är väl bekant med både firman, vinerna och familjen och är mer än väl skickad att att kommunicera vinernas kvalitet. Han har följt utvecklingen och årgångarna på nära håll och sett hur de gått från en liten hantverksproduktion på  50 000 till enorma 8 000 000 buteljer. Trots denna utveckling är det familjen som in i minsta detalj styr arbetet från vingård til buteljering. Det är imponerande att man med denna stora produktion lyckas hålla en så konsekvent jämn, snygg och hög kvalitet hela vägen från vinerna för knappa hundralappen till de som ligger och slåss i den absoluta världstoppen.

Femton viner provades med fokus på årgång 2007 samt några referensviner med lite ålder. Givetvis hördes många gutturala och njutningsfulla läten när vi kom fram till de riktiga topparna men den ”enkla” crozes-hermitagen tog nog priset när det gällde förhållandet pris och ren njutning.

2007 Côtes du Rhône Rouge. Hallonröd med liten orange ton. Medeslstor, eldig doft av mogna röda bär, liten kryddighet. Medelfyllig, mycket frisk med rik, rödbärig frukt, slank kropp, avrindade tanniner, snyggt balanserad och bra längd.

2007 Gigondas. Djupt rubinröd. Stor, något eldig, aromatisk, apelsin, kryddighet, liten läderton. Medelfyllig, frisk, strama  men fina tanniner. Röd, yppig bärighet, fina kryddtoner, balanserad med viss mognad och bra längd med massor av örtighet.

2007 Châteauneuf du Pape. Djupt hallonröd. Medelstor, röda solmogna bär, ciggar, läder, lagerblad och liten eldighet. Fyllig, välstrukturerad med tuggig fruktighet, munfyllande, örter, lavendel och rosmarin. Välbalanserad med fin ekstruktur och mycket lång smak.

1998 Châteauneuf du Pape. Medeldjup orangeröd med grusig fällning. Medelstor, rödsyltig, läder. Medelfyllig, slank, mogen smak av torkade röda frukter, liten syltighet, avrundade syror och fortfarande potenta men uttorkade tanniner.

2007 Crozes Hermitage. Djupt hallonröd. Medelstor doft, fint prfymerad med örtig intensitet, rosépeppar, eldighet med liten rökig ton av tjära, lavendel och ton av blod. Medelfyllig, slank syra och elegant röd bärighet, apelsin, pepprighet. Lång, läskande och balanserad eftersmak med lite torrt slut med tydlig karaktär av blodapelsin. Mycket läskande och läcker för ett ruggigt bra pris! 2009 ska vara ännu bättre!

2007 Côte-Rôtie. Djupt röd med liten dragning åt orange i kanten. Medelstor, frisk doft av mogna röda bär, jordgubbsmarmelad, svartpeppar, torkad skinka och lite läder. Medelfyllig till fyllig med hög, frisk syra, välstrukturerade tanniner, bra fokus i frukten, massor av öreter och kryddighet och långt snyggt avslut med nästan litet parfymerat avslut med någon bitterhet.

2007 Hermitage Rouge. Medeldjup hallonröd. Medelstor, öppen, generös rödfruktighet, blodapelsin, svartpeppar. Fyllig, tuggig fruktighet, mjuka tanniner, avrundade men friska syror, något kort eftersmak men rent avslut. 

1997 Côte-Rôtie.  Medeldjup orangeröd. Stor, mogen och ”gammelfunkig” med liten tulpanton, läder, och uttalad kryddighet och någon violton. Fyllig, läskande syror, polerade och mjuka tanniner, läcker rödbärig fruktighet. Fin mognad, balanserat, komplext men med ett aningen kort och ortt avslut.

2007 St Joseph Vignes de l’Hospice. Djupt röd färg med blå anstrykning. Medelstor, fokuserat fruktig och eldig med rökig, tjärig ton, kött, kryddpeppar och en doft av kryddnejlika. Fyllig, mycket frisk med läskande blodapelsinsyra, snyggt strukturerade, mjuka och täta tanniner, mörkfruktig, fokuserad fruktighet, massor med kryddighet, lång och ganska kraftfull eftersmak med mjukt och lite parfymerat avslut.

2007 Côte Rotie Château d’Ampuis. Djupt rubinröd. Stor, öppen doft med rostade toner, apelsinblomma, grillat kött, rosépeppar och lavendel och massor med friska röda bär. Fyllig, mycket friska och slanka syror, fina, tätta och mjuka tanniner, mörka bär, apelsinblomma, peppar och viss köttighet, lång och fokuserad smak med läskande avslut.

2007 Côte Rotie La Mouline. Djupt rubinröd. Stor, dovt parfymerad doft av rök, viol, svartpeppar, salami, ”söt” ekkrydda och någon eldighet. Fyllig, smakrik, välstrukturerad med nästan osynliga sömmar mellan frukt, syror, tannin och ek. Ännu mycket ung men helt njutbar och en mycket lång, komplex eftersmak med stor kryddighet och rik frukt som svans.

2007 Côte Rotie La Turque. Mycket tät blåröd färg. Stor, intensivt kryddig och ekaromatisk doft, björnbärssylt, kött, blod och lite sot. Tät, mjuk, kompakt, fyllig, fokuserad mörk frukt, tätknutna och mogna tanniner, mycket lång och rik eftersmak. Mycket maffigt men samtidigt elegant

2007 Côte Rotie La Landonne. Tät blodröd färg. Stor, kryddigt parfymerad av kryddnejlika, ny ek, vitpeppar, medwurst, Fyllig, sammetslen mörk mogen frukt, extremt mjuka och täta tanniner, mycket väl sammansatt och fint polerad med hemliga aromer som lurar under ytan. Ungt och farligt njutbart med mycket lång eftersmak med liten beska.

2007 Ermitage Ex Voto Rouge. Djupt rubinröd men lätt violett kant. Medelstor, outvecklad doft av mörka mogna bär, kummin, svamp och nytt läder. Fyllig, mycket friska men polerade syror, mogna röda bär, hallon, kryddig, charkuterier, fint infogad ek, viol, syrén, lång, parfymerad eftersmak med liten beska som stör något.

1997 Côte Rotie Château d’Ampuis. Djupt rödbrun med rubinröd kärna med grusig fällning. Stor, utvecklad lätt animalisk doft av salami, lufttorkad skinka, läder, mossa, lite sura fat och piptobak. Fyllig, mogen, avrundade syror, mjuka taniner, torkad frukt, syltiga röda bär, peppar, lång och balanserad eftersmak med tydlig ek och lite torrt avslut med ekbeska.