Italienska viner är inte mitt förstahandsval när jag ska plocka med mig flaskor från Systembolaget. Det blir hellre franska, spanska och en och annan tysk i den ordningen. Det är inte så att jag inte gillar italienska viner. Tvärtom finns det storslagna, nyanserade och fantastiska viner. Problemet för mig är att hitta dem och sedan ha råd att köpa dem.

Då är det kul att stöta på ett vin som 2007 d’Annona Barbera d’Asti Superiore från Piemonte i nordvästra Italien. Som framgår av namnet är det framställt av druvan barbera som länge ansågs vara en ganska simpel druva utan större karaktär som bäst lämpade sig för enklare viner med kort livslängd. På senare år har man dock insett att den har en fantastisk potential och att den kan fatlagras med framgång.

Redan när jag häller upp vinet i glaset slås jag av den täta, djupa rubinröda färgen. Doften är stor, varm, djup  och fruktig och bjuder på blå plommon, mörka körsbär, torkade örter, sötlakrits och en liten ton av piptobak. Smaken harmonierar väl med doften med sin fylliga, mjuka och fruktiga karaktär där de måttliga frukttanninerna och den diskreta fattonen håller upp den stora frukten tillsammans med en frisk syrlighet. Arombilden i smaken är mer dominerad av röda bär, hallon, körsbär och en tydlig örtighet. Välbalanserat, tilltalande och med bra längd. Vinet har redan släppt en ganska kraftig fällning och kan därför behöva dekanteras om man inte vill ha grums i sista glaset.

Det här är ett vin jag tror tilltalar många. Den nästan inställsamma fruktigheten backas av en tydlig ursprungs- och druvkaraktär som ger vinet identitet. Ett vin lätt att kombinera med många maträtter och en lite elegantare utmanare till Grillvinstiteln 2010.

Petite sirah är ingen druva man stöter på varje dag, men den är väl värd att hålla utkik efter. I Frankrike lever den anonymt under artistnamnet durif efter François Durif som skapade den genom att korsa syrah och den fullständigt okända druvan peloursin. I Kalifornien har den dock blivit populär som ”den lilla sirah” hos dem som älskar fruktiga, kryddiga viner med toner av mörka bär och inte allt för tuffa tanniner.

Idag fick jag prova det röda syskonet till den viognier som hissades på twitterprovningen i fredags. Särskilt kul att testa eftersom det

1. är ett kaliforniskt vin som jag gillar (jo jag gillar andra också men då kostar de oftast 4-8 gånger mer)
2. kostar under 100 kr (precis)
3. är ett riktigt juste grillvin.

2008 McManis Petite Sirah levererar ett djupt, blålila helt ogenomskinligt vin med stor fruktig, rökig och aromatisk doft med drag av tjära och vanilj. Smaken är fyllig med massor av mjuk, mogen mörk frukt som svarta vinbär, björnbär och blåbär men med en mjuk tannin- och fatstruktur. Som gjort för att kunna hantera grillos, kladdiga tillbehör, plastmuggar, vidbränt kött och grillsås. Ett riktigt mulligt och mumsigt vin om jag lämnar vinvokabulären för ett ögonblick. Enda minuset är den något överdrivna eken som ger en lite kvalmig vaniljton i vinglaset efter en stund. Men det är inget som inte ett duralexglas fixar.